Det populära begreppet grön omställning kan användas även för växtodling och djurhållning men behöver en egen definition. I en ny rapport föreslås en sådan och beräkningar visar att de åtgärder som behöver göras för miljö och klimat på gårdarna kostar cirka 20 miljarder kronor per år.

Markus Hoffman på Greppa Näringen sammanfattar rapporten enligt följande:
Begreppet Grön omställning används flitigt och har till stor del definierats som en omställning i näringslivet till fossilfria energiformer. Stora företag har beräknat vad det kostar att ställa om sin produktion till fossilfrihet. Exempelvis har LKAB tidigare meddelat att deras gröna omställning kostar cirka 300 miljarder kronor och SSAB 45 miljarder kronor. Men det som inspiration har en arbetsgrupp inom LRF och Lantmännen skapat en definition av grön omställning som passar för lantbruket.

Företagande i naturen
Det finns cirka 1,6 miljoner företag i Sverige och de allra flesta har sin verksamhet inomhus i olika former. Odling och djurhållning sker utomhus över stora ytor i naturen vilket gör att grön omställning behöver beskrivas annorlunda. Lantbrukets gröna omställning består av fyra delar.

Klimat och energi
För att minska klimatpåverkan har kostnaderna beräknats för att producera biogas från cirka 10 miljoner ton stallgödsel jämfört med som idag, drygt en miljon ton. Här finns också återvätning av mark, elektrifiering av inomgårdsmaskiner och fodertillskott för lägre metanavgång. De stora årliga kostnaderna är en omställning till att köra traktorer på biodrivmedel och att använda fossilfri mineralgödselkväve.

Biologisk mångfald
Åtgärderna för ökad biologisk mångfald domineras av att restaurera 83 000 hektar igenväxt naturbetesmark som föreslås som ett mål av Naturvårdsverket. Men här finns även små kostnader som lärkrutor och blommande kantzoner i slättlandskapet.

Mark-, vatten- och luftvård
Detta är lantbrukets äldsta miljöfrågor och här ingår välkända åtgärder som fånggrödor, strukturkalkning, precisionsgödsling, våtmarker och vanlig kalkning. Investeringskostnaderna bygger på en bedömning från Jordbruksverket och visar bland annat att det kostar 2,5 miljarder kronor att byta ut dagens sprutflotta till en med ökad precision som kan minska doserna.

Klimatanpassning
För att bättre klara extremväder behövs ökad täckdikning och fler bevattningsdammar tillsammans med en underhållsskuld i betongkulvertar och underhåll av öppna diken. Den sammanlagda investeringskostnaden beräknas cirka 55 miljarder kronor

Vad kostar den gröna omställningen?
Summan av kostnaderna för de fyra områdena ovan är 80-85 miljarder kronor i investeringar och 10 miljarder kronor i kostnader för årliga åtgärder. Om investeringsdelen räknas om till en årlig kostnad och de två posterna summeras blir den årliga kostnaden totalt cirka 20 miljarder kronor. Idag ersätts lantbruket med knappt 5 miljarder kronor genom CAP, Klimatklivet och återbäring av dieselskatt. För att skapa en hållbar livsmedelsproduktion saknas alltså cirka 15 miljarder kronor per år. Den summan bör fördelas mellan lantbruket självt, ökade politiska ersättningar, som de tre nyss nämnda, och av ökade livsmedelspriser.

Sveriges viktigaste gröna omställning
Beräkningarna visar att omställning ger cirka 5 700 nya jobb och nästan en miljard kronor i ökade skatteintäkter. Det ger också fossilfri mat, fler sånglärkor, mer förnybar energi och större areal naturbetesmark. I rapporten skriver författarna avslutningsvis att åtgärder i lantbruket är Sveriges viktigaste gröna omställning. Bakgrunden till det påståendet är en rapport från Jordbruksverket till regeringen om att sju av de sexton nationella miljökvalitetsmålen hör ihop med lantbruket. Det finns ingen annan del av näringslivet som hör ihop med så många av målen och ingen av dem förväntas nås till 2030.

Klicka här för att se hela rapporten.