Ett stort antal lantbrukare kommer sannolikt att upphöra med produktionen när de nya reglerna om koldioxidavgifter börjar gälla, ett regelverk som klubbades igenom i Folketinget i veckan.

Det framgår av intervjuer som det danska mediet Effektivt Landbrug gjort med ett antal lantbrukare inom olika produktionsgrenar. Det är framförallt animalieproducenter som stoppar.
För dansk slakterinäring, som redan i dag står med för stor kostym, är det mycket allvarligt. Danska slakterier betalar sämst i EU för grisen och riskerar halka efter ännu mer om volymen minskar.
Danmark är det första landet i världen som inför koldioxidavgifter i lantbruket, något som kan tyckas mycket märkligt med tanke på hur stort och viktigt lantbruket är för dansk ekonomi.
Regelverket införs i några steg från år 2027 till 2030.
I Sverige finns ännu ingen debatt eller några förslag till konkreta regler vad gäller lantbruket och koldioxidutsläpp.
Ett inslag om kors metanutsläpp i förra veckan på Rapport med anledning av klimatmötet som kommit fram med förslag att detta ska reduceras med 30 procent på världsplan. Detta klarar man med foderadditivet Bovaer, som redan är godkänt i Sverige, och som innebär att mjölken blir något dyrare. Därmed flyttas avgiften lätt över till konsumenten.
De danska kostnadsökningarna är inte lika enkla att direkt flytta över till livsmedelspriserna då de är omfattande, enbart påverkar danska lantbrukare, och därmed enbart belastar det danska lantbruket, då övriga lantbrukare i världen fortsätter att producera utan dessa skatter.
Danskt lantbruk befinner sig, till motsats till det svenska, på exportmarknaden när det gäller kött och mejeriprodukter. Ökade kostnader för danskt lantbruk innebär minskad konkurrenskraft på exportmarknaden.
Det kan liknas vid när Sverige gick före med hårda djurskyddsregler och politiker ansåg att det skulle vara ett argument för ökad export. Det blev noll ökning vad gäller export och kraftigt minskad animalieproduktion.
Nu gör Danmark samma misstag, fast med koldioxidavgifter. Inga konsumenter på exportmarknaden är beredda att betala mer för maten för att den är klimatanpassad.