Skogsindustrierna presenterar idag årets tredje rapport över den ekonomiska utvecklingen och läget för skogsindustrin och dess delbranscher. Många av världens ekonomier befinner sig idag i högkonjunktur. Sverige är inget undantag och de senaste årens starka tillväxt är delvis kopplad till den förstärkta internationella konjunkturen som gynnat svensk export.

– BNP-tillväxten har varit stark under första halvåret i år. Flera indikatorer och utvecklingen internationellt tyder på en god utveckling för resten av året och även nästa år, även om tillväxten bromsar in, säger Kerstin Hallsten.

Under det första halvåret 2018 har exportvärdet för skogsindustrins produkter ökat med drygt nio procent jämfört med föregående år. Det totala värdet landar på 84,2 miljarder kronor i löpande priser. Värdet har ökat till följd av hög efterfrågan och stigande priser. SCB:s exportprisindex för trävaror steg med 20 procent mellan augusti i år och augusti förra året.

Stigande priser, oförändrade volymer

– På massa- och pappersbruken har produktionen legat på ungefär samma nivåer hittills i år som under motsvarande period 2017. Nu börjar vi se en ökning av produktionen som en följd av att nya produktionslinjer har tagits i bruk. Vi räknar med att se effekter av ytterligare kapacitetsökningar under 2019, säger Katrin Heinsoo, analytiker inom massa och papper på Skogsindustrierna.

Svenska sågverk har gynnats av de stigande priserna på trävaror. Efterfrågan är stark, inte minst från Europa som har en stabil och god byggaktivitet. Däremot har de utomeuropeiska marknaderna utvecklats något sämre än förväntat. Det gäller inte minst efterfrågan från Kina, som har minskat under året.

– Samtidigt har de svenska sågverken haft svårt att möta upp med ökade produktionsvolymer. Sommarens torka innebar ett avbräck i avverkningen och det råder också hård konkurrens om råvaran, säger Magnus Niklasson, marknadsanalytiker inom sågade trävaror på Skogsindustrierna.

Tecken på inbromsning i ekonomin

Enligt Kerstin Hallsten finns det tecken på att tillväxten dämpas i Sverige och även i andra länder. En inbromsning är också rimligt att förvänta sig inte minst för att konjunkturpolitiken är inriktad på att stabilisera ekonomin. Det finns samtidigt ett flertal risker och finansiella sårbarheter som kan leda till en betydligt sämre utveckling framöver.

– Pågående handelskonflikter, osäkerheten kring Brexit och risker för dåligt utfall av förhandlingarna, politisk instabilitet i tillväxtländer, och dessutom ett ökat risktagande under senare år, är några av de omvärldsfaktorer som kan påverka svensk export och konjunktur negativt. I Sverige utgör dessutom fastighetspriserna och hushållens höga skuldsättning en tydlig risk, liksom hur bostadsinvesteringarna kommer att utvecklas framöver, säger Kerstin Hallsten.

Framtidstro hos sågverken

Trots en kraftig inbromsning i påbörjad nybyggnation i Sverige finns framtidstro hos sågverken.

– Medan det starka allmänna konjunkturläget fram till nu har varit huvudorsaken till ökad konsumtion av trä, förväntar vi oss att de stora investeringarna inom träbyggindustrin i kombination med det stora intresset för att bygga i trä kommer att påverka konsumtionen allt mer de kommande åren, säger Magnus Niklasson.

Skogsnäringens betydelse för regional välfärd

Rapporten tar även upp skogsnäringens stora betydelse för regional ekonomi. Skogsindustriernas beräkningar visar att i åtta av landets län kan fler än 2000 välfärdstjänster finansieras av skatteintäkter från direkt och indirekt sysselsatta i skogsnäringen. I Västernorrland och Norrbotten bidrar skogsnäringen, genom kommun- och landstingsskatter, för nio procent av skatteintäkterna. Även om den relativa betydelsen av skogsnäringen är högst i dessa län visar beräkningarna att betydelsen i absoluta tal är jämnt fördelat över landet, men med en tyngdpunkt i Småland.