Regeringen har beslutat om utformningen av Sveriges krisstöd till lantbruket, yrkesfisket och vattenbruket mot bakgrund av kostnadsökningarna till följd av den pågående konflikten i Iran och Mellanöstern, som aviserades i ändringsbudgeten.

I ändringsbudgeten aviserade regeringen stödpaketet som är på drygt 1,6 miljarder kronor till lantbruksföretag, samt 29 miljoner kronor till yrkesfisket och vattenbruket. I dag har regeringen fastställt hur pengarna ska fördelas.
För lantbruket utformas stödet som ett hektarbaserat stöd till växtodlingsföretag. Stödet motsvarar 85 procent av de beräknade kostnadsökningarna för drivmedel och gödselmedel.
Tre stödnivåer gäller:
400 kronor per hektar för proteingrödor och vall
975 kronor per hektar för övriga grödor, främst vårspannmål
1 200 kronor per hektar för höstspannmål, höstoljeväxter, potatis, sockerbetor och grönsaker
För stödet gäller ett minimibelopp på 5 000 kronor.

För yrkesfiskare med fiskelicens baseras stödet på en schablon som baseras på motorkapacitet och därmed förbrukning av drivmedel. Stöd till yrkesfiskare med personlig fiskelicens lämnas med 3 000 kronor. Stöd till vattenbruksföretag som bedriver fiskodling baseras på anläggningskapacitet. Vid odling av musslor, ostron eller sjöpungar baseras stödet på företagets antal skördade ton.
För stödet gäller ett tak på 50 000 euro per företag. Stödet baseras på tillgängliga uppgifter vilket innebär att ingen ansökan behövs.
– Primärproduktionen ska inte behöva bära hela bördan av en orolig omvärld. Med dagens beslut kan stödet börja betalas ut och ge välbehövlig ekonomisk lättnad till lantbrukare, fiskare och vattenbrukare som haft det tufft under en längre tid. Det stärker förutsättningarna för fortsatt svensk livsmedelsproduktion, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.
Stödet handläggs av Jordbruksverket och ska betalas ut senast den 31 december 2026.

Krispaket från EU:s jordbruksreserv
Den 17 juli 2026 presenterades ett förslag till ekonomiskt krisstöd till jordbrukare. Stödet ska enligt kommissionen finansieras från EU:s jordbruksreserv där Sverige föreslås tilldelas 9,396 miljoner euro (EU-medel). EU ger medlemsstaterna möjlighet att använda dessa medel för att kompensera de lantbrukare som drabbats hårdast av ökade kostnader för gödselmedel och energi till följd av krisen i Mellanöstern.

Regeringen har i dag beslutat om ett uppdrag till Jordbruksverket att föreslå hur de tilldelade medlen skulle kunna fördelas.

LRF nöjda
LRF välkomnar att stödet riktas till aktiva växtodlare som drabbats hårt av de snabba kostnadsökningarna på bland annat drivmedel och gödsel med anledning av konflikten i Mellanöstern och stängningar av Hormuzsundet. Beskedet är viktigt för att lindra den akuta situationen och minska risken för långsiktiga konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion.
Svenskt växtodling befinner sig i ett mycket ansträngt läge med mycket osäkra planeringsforutsättningar. Kostnaderna för viktiga insatsvaror har ökat kraftigt samtidigt som lönsamheten, särskilt inom växtodlingen, redan är låg. Många lantbrukare står nu inför avgörande beslut om odling, investeringar och framtida produktion.
– För många lantbrukare handlar det nu om att kunna hålla produktionen igång. Dagens besked tydliggör vilken lättnad enskilda jordbruksföretag kan planera utifrån. Nu är det viktigt att informationen kommer ut till företagen och att utbetalningen sker så snart som möjligt, säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.

Till de aktiva 
LRF har under våren varit tydliga med att stödet behöver vara träffsäkert, riktas till aktiva odlare och ge incitament till fortsatt produktion. Ett stöd som syftar till att begränsa de långsiktiga konsekvenserna, av konflikten i Mellanöstern, för svensk livsmedelsproduktion. LRF ser därför positivt på att regeringen nu väljer en utformning där stödet riktas till växtodlingsföretag som påverkats av de ökade kostnaderna.
– Att regeringen riktar stödet till aktiva växtodlare är i linje med det LRF har drivit. Det skickar också en viktig signal om att politiken ser värdet av svensk matproduktion i ett allt mer osäkert omvärldsläge.
LRF betonar samtidigt att krisstödet inte löser de grundläggande utmaningarna för svenskt lantbruk. För att stärka Sveriges livsmedelsberedskap krävs stabila och långsiktiga villkor som gör det möjligt att investera, utveckla och producera mer svensk mat.
– Krisstödet är viktigt här och nu, men det ersätter inte behovet av långsiktiga åtgärder för lönsamhet och konkurrenskraft. Alla politiska beslut behöver väga in hur de påverkar svensk matproduktion och Sveriges försörjningsförmåga, avslutar Palle Borgström.