Sveriges lantbrukare ökaar tilltron på konjunkturen. Med ett Grönt Näringslivsindex (GNI) som stiger från 83,7 till 90,8 under tredje kvartalet 2026, syns en viss ljusning och LRF anser det är en välkommen vändning. Efter en tuff vår med kostnadschocker och osäkerhet ser LRF att många företagare upplever att politiken i högre grad lyssnar till de gröna näringarnas verklighet.

Samtidigt varnar LRF för att uppgången inte är tillräcklig för att möta Sveriges ambitioner om ökad livsmedelsproduktion, stärkt beredskap och klimatomställning.
Konjunkturen i de gröna näringarna förbättrades under tredje kvartalet och det samlade Grönt Näringslivsindex ökade med 7,2 enheter till 90,8. Alla fem branschindex utvecklas i positiv riktning, med tydligast uppgång inom växtodling samt förädling och tjänster. Trots det ligger fyra av fem branscher fortfarande under den neutrala nivån 100.
– Ökad tilltro till konjunkturen inom det gröna näringslivet är en välkommen vändning. Efter en tuff vår med kostnadschocker och osäkerhet ser vi att många företagare upplever att politiken i högre grad lyssnar till de gröna näringarnas verklighet. Det stärker framtidstron. Men vi måste också vara ärliga, ett index som stiger från 84 till 91 räddar inte svensk beredskap, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.
Samtidigt som konjunkturen förbättras fortsätter kostnadsläget att pressa företagen. Under de senaste tolv månaderna ökade jordbrukets kostnader med 2,2 miljarder kronor och bara mellan juni och augusti steg kostnaderna med 850 miljoner kronor. Diesel, gödning och soja har blivit dyrare medan omvärlden präglas av krig, handelsspänningar och klimatrelaterade störningar.
Enligt LRF visar utvecklingen att politiska beslut spelar roll. Krisstödet till växtodlingen, regelförenklingsarbetet och reformer som gårdsförsäljning har bidragit till att stärka företagens framtidstro. Men för att Sverige ska kunna öka produktionen av mat och skogsråvara krävs betydligt mer än tillfälliga förbättringar.
– Beredskap byggs inte i krisen utan genom investeringar före krisen. Ska Sverige producera mer mat, minska sårbarheten och klara klimatomställningen måste lantbrukare och skogsägare våga investera. Då krävs långsiktiga spelregler, konkurrenskraft och politiska beslut som gör det möjligt att utveckla företagen, säger Palle Borgström.
Grönt Näringslivsindex visar samtidigt på stora skillnader mellan olika delar av näringen. Växtodlingen står för den största uppgången i indexet, efter en normalgod skörd och en förbättrad prisbild. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ökningen sker från en låg nivå efter flera tuffa år. Förädling och tjänster är fortfarande den enda bransch som ligger över index 100 och därmed signalerar en tydligt positiv framtidstro. Skogsbruket fortsätter däremot att tyngas av fallande virkespriser och svag efterfrågan på världsmarknaden. Återhämtning i hela det gröna näringslivet men fortsatt svagt läge.

Sammanfattning av delbranschindex
Trots att Grönt Näringslivsindex stiger till 90,8 från 83,7 föregående kvartal ligger fyra av fem delbranscher fortfarande under den neutrala nivån 100. Utvecklingen går åt rätt håll, men återhämtningen sker från historiskt låga nivåer och lönsamheten är fortsatt pressad i stora delar av det gröna näringslivet.
Växtodlingen står för den tydligaste förbättringen. Index stiger med 14 enheter till 71 och bryter därmed den nedåtgående trend som pågått sedan slutet av 2024. En normalgod skörd, god kvalitet och förbättrade prissignaler stärker framtidstron. Samtidigt är lönsamheten fortfarande svag och höga kostnader för diesel och gödsel fortsätter att pressa företagen.
Animaliesektorn återhämtar sig något efter två svaga kvartal. Animalieindex stiger till 95, främst tack vare lägre foderkostnader och en mer positiv framtidsbedömning. Samtidigt pressas marknaden av fallande priser på gris, nöt och lamm, medan mjölkproduktionen får stöd av höjda mjölknoteringar.
Skogsbruket visar en viss förbättring men befinner sig fortsatt i en djup lågkonjunktur. Index stiger till 87 efter föregående kvartals bottennivå, men ligger fortfarande långt under nivåerna från 2025. Fallande virkespriser, svag exportefterfrågan och låg avverkningsvilja fortsätter att hålla tillbaka utvecklingen.
Trädgårdsnäringen stiger till index 99 och närmar sig neutral nivå. God efterfrågan och en produktion i nivå med ett normalår bidrar positivt, men höga kostnader för energi, transporter och gödning fortsätter att påverka lönsamheten negativt. Osäkerhet kring vattenförsörjning och tillgången till växtskyddsmedel skapar dessutom fortsatt oro inför framtiden.
Förädling och tjänster är den enda delbranschen som nu ligger över den neutrala nivån. Index stiger kraftigt från 91,8 till 104,3. Småskaliga livsmedelsförädlare gynnas av ett starkt intresse för lokal mat, måltidsturism och gårdsnära försäljning, medan entreprenadföretagen ser mer positivt på kostnadsutvecklingen än tidigare. Samtidigt är framtidstron fortfarande svag inom hästnäringen.
Sammantaget visar delbranschindexen att framtidstron har stärkts i hela det gröna näringslivet. Krisstöd, stabilare marknadssignaler och vissa positiva politiska beslut har bidragit till att bryta den negativa utvecklingen. Men återhämtningen sker från mycket låga nivåer och de flesta branscher befinner sig fortfarande under neutral konjunktur. För att öka svensk matproduktion, stärka beredskapen och genomföra klimatomställningen behövs fortsatt långsiktiga och konkurrenskraftiga villkor som gör det möjligt för företagen att investera.

Fakta: Grönt Näringslivsindex Q3 2026 (Q2 2026)
Totalt index: 90,8 (83,7 Q2 )
Växtodling: 71,0 (56,5 Q2)
Trädgård: 98,6 (95,6 Q2)
Animalier: 95,1 (91,2 Q2)
Skogsbruk: 87,1 (82,2 Q2) [
Förädling och tjänster: 104,3 (91,8 Q2)
Mätningen genomfördes 1-30 juli 2026.