Lantbrukets skuldsättning har under de senaste åren ökat med 5 till 7 procent per år. Det är anmärkningsvärt med tanke på att tillväxten och produktionsökningen är i det närmaste noll. Men nu verkar kurvan plana ut.

– Vi är övertygade om att lantbrukets skuldsättning inte ökar lika mycket i år som tidigare, om den blir noll vet vi inte ännu, men den blir i varje fall inte lika stor som tidigare år, det säger Stefan Malmström på Landshypotek.
Det finns inga exakta siffror över hur stor det svenska lantbrukets totala skuld är. SCB:s statistik grundar sig på alla pantbrev som är uttagna i jord- och skogsbruk men då kan det komma med pantbrev som inte är utnyttjade samt krediter utan pant i fastighet, exempelvis alla så kallade maskinlån. Även en del rörelsekrediter kan gå under radarn då de kan ha företagsinteckningar eller personlig borgen som säkerhet.
Det figurerar siffror mellan 350 och 400 miljarder kronor men då är även svenskt skogsbruk medräknat.
På Landshypotek anser man att 250 miljarder är rätt siffra vad gäller svenskt lantbruks samlade skuld.
Det ger en ökad ränta på 9,4 miljarder svenska kronor från den första räntehöjningen i april år 2022 till och med i dag.
– Det här kommer att skapa problem, menar Stefan Malmström.
Jordbruksverket räknar varje år ut hur mycket svenskt lantbruk har över som kollektiv till eget arbete och ränta på eget kapital och det är i snitt över några år ganska exakt dessa 9,4 miljarder kronor. Därmed blir lönsamheten negativ i svenskt lantbruk om allt ser ut som i dag.
– Visserligen har antagligen nettot i de olika driftsgrenarna inom framförallt växtodlingen förbättrats något de senaste åren, men mjölken som var mycket lönsam i fjol är nu nere på en ganska normal nivå igen.
Stefan Malmström tror inte att år 2023 går till historien som något lönsamt år för svenskt lantbruk och tror dessutom att nästa år kan bli riktigt kämpigt ekonomiskt.
Det klingar illa med att svensk livsmedelsproduktion förväntas öka och då finns det inget utrymme för nya investeringar.
Positivt i det hela är att räntan kanske slutar sin uppgång inom kort.
ECB förväntas höja räntan i morgon torsdag men en del analytiker tror att det kan vara den sista då tillväxten i ekonomin i EU nu avmattas.
Den svenska Riksbanken förväntas göra ytterligare en höjning av räntan i höst.