För ett år sedan startade Lantmännens nya odlingsprogram Klimat & Natur som ett samarbete mellan Vaasan, Lantmännen Agro, Lantmännen Unibake Finland och Lantmännen Cerealia Finland.
Lantmännen är verksamma i fleras länder bland annat i Finland och i en artikel i finska Landsbygdens Folk berättar Vaasans vd Thomas Isaksson och Tenala-bonden Stefan Björkqvist om början på detta långsiktiga program.

– Klimat & Natur började för ett år sedan med att de första kontraktsodlarna rekryterades, och nu väntar vi på den första skörden, berättar Thomas Isaksson som är vd på Vaasan.

Idén med programmet är att minska koldioxidavtrycket, värna om den biologiska mångfalden och öka kolbindningen i marken. För att uppnå målen samarbetar man med Luke och meteorologiska institutet. Med hjälp av miljövänligare metoder beräknar man med att få ner koldioxidavtrycket med 15 procent. År 2025 skall all råg som används av Lantmännen produceras enligt programmets kriterier.

– Det handlar om att använda sig av biobränslen och klimatsmart gödsel samt att jorden bearbetas i enlighet med naturens mångfald. Det är viktigt att också pollinerare och fåglar får utrymme vid odlingarna, säger Isaksson.

Än så länge ligger Lantmännens fokus på rågen eftersom de redan använder ca en tredjedel av all råg som produceras i landet.

– Det var ett praktiskt och lätt sätt att genast få en stor inverkan, och så är ju rågen en del av den finska folksjälen. Nästa sädesslag i tur skulle vara havren som också spelar en omfattande roll i vår produktion – det är ditåt vi är på väg.

Vad förtjänar bonden på det hela?
Hur ser då den ekonomiska biten ut? Isaksson poängterar att det är naturligt att jordbrukaren i första hand tänker på ekonomin:

– Därför betalar vi ut en summa som täcker kostnaderna för de insatser odlarna gör. Tanken är att skapa en mervärdesprodukt från jord till bord som gynnar alla.

Då programmet påbörjades anslöt sig många bönder som redan på egen hand börjat investera i klimat- och miljörelaterade metoder och redskap. Enligt Isaksson har också odlarna ständigt kommit med goda idéer om hur projektet kunde utvecklas, och fördelen med projektet ser han som att de som deltar får ett försprång inom det klimatsmartare jordbruk som nu håller på att byggas upp.

– Vill man vara en föregångare gäller det att påbörja arbetet nu. Klimat & Natur handlar om förstaledsjordbrukare på en gemensam resa där vi alla agerar som en lång kedja.

Begynnelsen till ett långsiktigt program
Isaksson framför att Lantmännen på koncernnivå är ambitiösa och världsledande inom klimatfrågor. Nu fokuserar man på produktiviteten och på att utveckla grödor för vårt nordliga klimat.

Tanken är att både avkastningen och miljövänligheten skall kunna förbättras samtidigt. Också fossilfri gödsel hör till de viktigaste aspekterna av det framtida jordbruket eftersom gödseln i dagsläge är en stor miljöbov.

– Det handlar om ett långsiktigt program utan något entydigt slut – en lång resa där bonden är och förblir en del av lösningen.

Stefan Björkqvist odlar råg, maltkorn och raps i Tenala. Han är en av dem som gick med i Klimat & Natur-programmet förra året då det begav sig.

– Handelsmannen i Karis är en bra bekant till mig. Han odlar på samma sätt och tyckte att jag passligt kunde gå med i programmet, och jag prövar gärna på nya saker.

Björkqvist anslöt sig till programmet både av nyfikenhet och för att han ser miljön och den biologiska mångfalden som viktiga. Överlag tycker han att programmet förlöpt bra och att han fått den information han behöver. Exempelvis hade han aldrig själv tänkt på att lämna tomma rutor för fåglar.

– Jag lämnade fågelrutor när jag sådde i höstas, jag stannade när jag kört en hektar och lämnade en 40 kvadratmeters ruta osådd.

– Sen skulle det också lagas blomruta ungefär lika mycket, men det lyckades kanske inte lika bra. Jag sådde runt huset och in på en åker som tidigare varit gräs. Så nu har jag sått solrosor och olika ängsblommor, men problemet är att det kommer ogräs med som man får försöka ta bort. Dessutom har jag redan en stor rapsåker där bina trivs väldigt bra.

Gällande kolbindning ser Björkqvist en frodig åker som en av de viktigaste aspekterna.

– Jag tycker egentligen att konventionell odling ofta kan vara bättre för miljön. Många odlar ekologiskt och använder inte alls marken optimalt. Om det inte produceras något så är det ju inte ekologiskt. En välväxande åker binder ju mera kol, och en större skörd ger mera mat.

Nya krav inför hösten kan skapa problem
Från och med hösten börjar nya krav gälla som Björkqvist ser som problematiska eftersom de skulle kräva omfattande investeringar i nya maskiner. De nya kraven gäller teknologiskt baserad precisionsodling.

– Om jag skall kunna förverkliga kraven på precisionssådd och gödselgiva per gps behöver jag en såningsmaskin som du kan kontrollera gödseluttag i. När du tröskar på hösten analyserar den hur bra det växer på skiftet, och sen skall man sätta gödsel enligt det för att minska utsläppen. Det blir för stora investeringar – jag måste byta både tröska och såningsmaskin.

Överlag räcker dock tillägget som Lantmännen betalar ut för att täcka de högre kostnaderna som uppstår vid exempelvis uppköp av biobränsle.

– Det blir ungefär plus minus noll, men om miljön vinner på det kan man göra det nog.

De första produkterna blir tillgängliga efter årsskiftet
Ursprungligen omfattade Klimat & Natur 65 kontraktsodlare och 2.500 hektar odlingsmark. Efter den hårda vintern har dock siffrorna sjunkit till 34 respektive 650. Också Björkqvist har känt av den dåliga övervintringen.

– Jag har ungefär 60 procent kvar av det jag sådde, men det som är kvar ser ju nu ganska bra ut.

Det första året av mera hållbart odlande blir därmed magrare än tänkt. Björkqvist tycker ändå att programmet har en framtid och tänker själv också försöka odla i samma stil också i framtiden.

– Det skadar inte att gå med – alla måste försöka gå framåt med odlingen.

De första varorna producerade enligt de nya kriterierna kommer att finnas på butikshyllorna i februari 2023. Det handlar om råg- och knäckebröd i olika format som kommer att brandas med Klimat & Natur-programmets märken.

Detta skriver Landsbygdens Folk.