Lantmännens Forskningsstiftelse presenterar nu fördelningen av 20 miljoner kronor till nya projekt som inkommit under utlysningen 2024. Av dessa går 10 miljoner kronor till åtta projekt inom den lantbruksnära forskningen.

Sedan 1986 har stiftelsen investerat i forskning längs hela värdekedjan. Bland annat har ett nätverk av forskare bildats för att med gemensam kraft öka produktiviteten och minska klimatpåverkan inom jordbruket, för att säkra livsmedelsförsörjningen och för att bidra till ett mer robust matsystem.

– Det är glädjande att vi år efter år har ett så stort och intressant urval av projekt som alla ämnar stärka svenskt lantbruk. Inte helt oväntat så letar sig nya tekniker in även i vår värld. Med kraftfulla verktyg som artificiell intelligens (AI) och Machine Learning är jag säker på att den lantbruksnära forskningen kommer ta stora kliv i en nära framtid, säger Helena Fredriksson, forskningschef på Lantmännens Forskningsstiftelse.

För att säkerställa förankring och nyttan för svenskt lantbruk bedöms alla ansökningar av beredningsgrupper bestående av företrädare från akademin, Lantmännens tjänstemän och Lantmännens medlemmar – det vill säga aktiva svenska lantbrukare.

Projekten inom lantbruksområdet som beviljats medel i 2024 års utlysning kan kategoriseras i tre grupper; 1) AI-drivna analysverktyg, 2) förbättrade förutsättningar för odling av baljväxter samt 3) vallodling.

Ett av projekten ämnar säkerställa en mycket snabb och exakt metod för att mäta fröns skjutkraft, vilket är en nyckelparameter för utsädeskvalitet. Analysen tar med dagens metodik upp emot 15 dagar att genomföra, en ledtid som ska kortas ned till under 10 minuter med hjälp av en teknologi som bygger på avancerad sensorteknik och databehandling. Även parametrar som vattenhalt, proteininnehåll och proteinkvalitet kan bli aktuella att analysera med samma metod i framtiden.

Ett annat viktigt projekt är att utveckla DNA-baserade metoder för att mäta marksmitta av besvärliga växtsjukdomar som kan angripa ärtor och åkerböna. Målet är att tekniken ska vara snabb och enkel att använda för att identifiera fält med såväl hög som låg förekomst av smitta och på så vis säkra en framgångsrik odling.

I ett tredje projekt ska nya metoder för att upptäcka och bekämpa ogräs i utsädesodlingar av vallfrö utvecklas. Idag genomförs arbetet av fältarbetare, vilka manuellt söker upp och plockar bort ogräsen. I det här projektet ska istället sökhundar tränas för detektering av bland annat ogräsarterna renkavle, hönshirs, råttsvingel och luddlosta.

Sammanfattningsvis arbetar Lantmännens Forskningsstiftelse för att resultaten från projekten ska stärka både växtodlingen och animalieproduktionen i Sverige, med ökad produktivitet och minskad klimatbelastning. Lantmännen och Forskningsstiftelsen har en god position för att omsätta kunskapen i praktiken i olika verksamheter och skapa värde genom hela värdekedjan. Det kan ske genom produktinnovationer, processförbättringar och nya affärsmodeller som bidrar till ett mer livskraftigt jordbruk.

– Under årens lopp har vi deltagit i hundratals forskningsprojekt och studier, och vi kommer fortsätta att bygga på vår kunskap, avslutar Helena Fredriksson, forskningschef på Lantmännens Forskningsstiftelse.