De flesta lantbrukare sätter sig ner och gör en växtodlingsplan med grödval som förhoppningsvis bygger på tidigare erfarenheter, vad som passar till maskinparken och till den arbetskraft man har att tillgå men dessvärre ofta även på en stor mängd förutfattade meningar.
På Öllingsöe Gods på Lolland berättar dess ägare, Helge Danneskiold-Samsöe för danska Effektivt Landbrug, att han använder sig av linjär programmering när han upprättar sin växtodlinsplan.
Tekniken har funnits ända sedan 1939 då Leonid Kantorvich utvecklade metoden för att planera kostnader för armén under andra världskriget och på så vis få ut mesta möjliga för pengarna utan förluster på vägen.
Det är en matematisk metod för att optimera en budget där man kan lägga in en stor mängd parametrar som sammanvägs och på sätt får man fram den bästa åtgärden. I dag används linjär programmering i många olika branscher för att maixmera förtjänten eller minimera kostnaderna beroende på vad som är en begränsande fakgtor i verksamheten. Profesionella spelare kan använda sig av linjär programmering för att öka chanserna till vinster.
Enligt artiklen i Effektivt Landbrug är Öllinge Gods först bland lantbruk att tillämpa metoden för att ta fram den mest optimala växtodlingsplanen. I datorn matar man in alla de olika grödornas bidragskalkyler med aktuella priser, både på det man skördar och säljer och det man köper in, skördenivåer, mängder utsäde, växtnäring och växtskydd, etc.  Man anger hela maskinparken med kapacitet för varje maskin och kostnaden för att eventuellt ta in maskinstation vid toppar. Har man animalieproduktion ska även gödseln med från den verksamheten i programmet. Programmet tar hänsyn till eventuell bevattning på fält, näringsbalanser i jorden, olika åkrars avkastningspotential för olika grödor samt intervall mellan grödor för att undvika växtföljdssjukdomar.
Det är ett avancerat verktyg som Helge Danneskiold-Samsöe själv programmerat och han använder det bara som en första grund i växtodlingsplanen.
När han fått ett förslag stämmer han alltid av det med driftsledaren så att det stämmer med maskinkapaciteten i verkligheten och det finns även andra fallgropar. Programmet kan ju föreslå att man ska köpa sockerkvot då ökad betodling är lönsamt, men det kanske inte går att köpa kvot till det pris man angett, när det väl är dags. En annan risk är om programmet anger ett fåtal grödor med stor areal, då detta innebär en ökad risk jämfört med flera grödor.
Men som ett grundläggande stöd, för att se att man inte bara kör runt i gamla spår, är linjär programmering ett fint instrument i lantbrukets växtodlingsplanering.