Två forskningsstudier som nyligen publicerats har undersökt hur lantbrukare ser på möjligheten att öka sin produktion av biomassa för bioenergi. Utan sådan kunskap finns det en risk för att bioenergiproduktionens potential i Sverige överskattas.

För att EU ska kunna bli klimatneutralt till 2050 krävs att mängden förnybar energi från bland annat biomassa ökar. Svenska biobränslen är i dag till största delen baserade på restprodukter från skogsindustrier, skogsbruk och jordbruk, men det finns även en rad andra råvaror för biobränslen, exempelvis energiskog och mellangrödor. I nuläget bidrar det svenska jordbruket med en relativt liten andel av Sveriges energi. Dessutom produceras biobränslen, som bioetanol och biodiesel, i hög grad från grödor som odlas på åkermarker och som skulle kunna användas som livsmedel.
Det finns ett behov av att ta reda på mer om möjligheten att utöka energiproduktionen med metoder och energigrödor som inte konkurrerar med livsmedelsgrödor, på den produktiva jordbruksmarken. Det kan exempelvis göras genom att i högre grad använda sig av skörderester, odla tåliga grödor på mindre produktiv eller övergiven mark, eller nyttja grödor som används för att hålla marken bevuxen när den inte är i bruk.
Yann Clough är professor vid Lunds universitet och han leder ett större tvärvetenskapligt forskningsprojekt om hållbart jordbruk här presenterat av Nina Nordh på Greppa Näringen.
– Vi utforskar potential och styrmedel för att öka den jordbruksbaserade biomassan som en del i arbetet med att uppnå ett fossilfritt samhälle. Hur lantbrukare ser på möjligheter och utmaningar relaterade till deras nuvarande produktionssystem och deras målsättningar med företaget, glöms ofta bort när man gör storskaliga beräkningar över potentialen för olika sätt att ställa om, säger han.

För liten lönsamhet ett hinder
En nyligen publicerad studie från forskargruppen visar att mer än hälften av de lantbrukare i Skåne som deltagit i en enkätstudie kan tänka sig att öka sin produktion av biomassa för energiändamål genom produktionsmetoder som inte konkurrerar med matproduktion. Det som lyfts fram som drivkrafter för ökad produktion är ett högre marknadspris för biomassa i form av växtrester och energigrödor, men även mer långsiktiga subventioner.
I studien framgår det också att även om många lantbrukare är positiva till att bidra med mer bioenergi, både till den egna gården och till samhället, finns det en rad utmaningar.
– Många av de 174 lantbrukarna som svarade på vår enkät upplevde att det krävs alltför stora investeringar med hög risk och låg lönsamhet för att i större utsträckning kunna producera växtmaterial för bioenergiändamål, säger Yann Clough.
Det handlade framför allt om större investeringar i lantbrukarnas maskinpark och i anläggningar som behövs för att ta tillvara på energin i biomassan, inte minst i form av biogas. Vissa bönder lyfte fram att dessa anläggningar ligger för långt bort för att transporterna dit skulle vara lönsamma, både ekonomiskt och ur ett miljöperspektiv. De föreslog i stället ett ökat samarbete mellan bönder lokalt kring biogasproduktion.
Forskarna kunde också se att intresset att prova nya grödor och produktionstekniker i syfte att öka energiproduktionen var stort, men att det fanns behov av mer kunskap. Trots att studien fokuserar på metoder som inte konkurrerar med matproduktion var det tydligt att lantbrukarna hellre prioriterar livsmedels- och foderproduktion än produktion av råvaror till bioenergi.

Biogas från mellangrödor en möjlighet
Yann Clough berättar att lantbrukarna i undersökningen upplevde att de typer av biomassa som var mest intressanta att använda för bioenergi var restprodukter från jordbruket, mellangrödor och insådd vall i huvudgrödan. Det fanns även ett intresse hos lantbrukarna att skörda biomassa från obrukade fältkanter, EFA, om det hade varit tillåtet.*
Han pekar också på att efter att studien genomförts har det blivit tillåtet att producera biogas från mellangrödor som skördats efter 20 respektive 10 oktober beroende var i landet de odlas. Frågan om mellangrödor för biogasproduktion lyfts också i en ny studie från SLU (se 2 nedan). Den visar att det under vissa förutsättningar kan vara lönsamt att producera biogas från en rad olika mellangrödor i södra Sverige, och i flera fall även utan kvävegödsling.

Studie om poppel och hybridasp
Under hösten har det publicerats ytterligare en enkätstudie om lantbrukares intresse av att odla råvaror för bioenergi. I studien tittade en grupp forskare från SLU och Lunds universitet på intresset hos lantbrukare i Skåne för att odla snabbväxande lövträd som hybridasp och poppel på åkermark. Forskarna kunde konstatera att intresset för att producera råvaror till bioenergi, var avsevärt lägre än de uppskattningar av potentialen för att odla energigrödor på jordbruksmark som gjorts. Endast ungefär en fjärdedel av den areal som i tidigare studier uppskattats vara tillgänglig är, enligt den här undersökningen, faktiskt tillgänglig för produktion av poppel och hybridasp. Intresset hos lantbrukarna varierade dock mellan olika regioner och var större i skogsbygd än i slättbygd. Forskarna lyfter fram att den här kunskapen är av stor betydelse för utformningen av effektiva policyer.

* Att anlägga obrukade kantzoner var ett villkor för gårdsstödet under de år som studien genomfördes.