95% av av livsmedelsrelaterad lagstiftning beslutas på EU-nivå, så ur livsmedelsindustrins perspektiv kan man argumentera för att EU-valet den 26 maj till och med är viktigare än riksdagsvalet. Livsmedelsföretagen har sammanställt industrins fem prioriteringar för EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet inför mandatperioden 2019-24.

Söndagen den 26 maj väljer Sverige 20 representanter till Europaparlamentet. Eftersom så gott som alla lagar och regler som finns på livsmedelsområdet beslutas på EU-nivå, innebär det att valet är av stor betydelse för den svenska livsmedelsindustrin. De ledamöter som väljs in i parlamentet kan få stort inflytande över kommande beslut som får direkt inverkan på företagens villkor och förutsättningar.

1. Förnyat fokus på inre marknaden 

Det krävs en nystart och mer politiskt engagemang för att upprätthålla och förbättra EU:s inre marknad på livsmedelsområdet. Regelverket för den inre marknaden behöver kompletteras och förbättras på flera områden. Detta gäller inte minst konsumentinformation som t ex varningsmärkning för allergener och hälsomärkningar, men även krav på material i kontakt med livsmedel. Den ökande tendensen att medlemsländer inför egna och protektionistiska regleringar måste också motverkas för att stoppa fragmenteringen av den inre marknaden. Dessutom behöver befintliga lagar tillämpas mer likartat, genom bättre samordning mellan medlemsländerna.

2. Forskning och innovation samt vetenskaplig evidens 

Det behövs mer satsningar på forskning och innovation inom livsmedelsindustrin. Det handlar dels om att avsätta medel i EU-budgeten men minst lika mycket om att värna ett regelverk som främjar forskning och innovation. Tyvärr finns allvarliga exempel på motsatsen, exempelvis EU-domstolens tolkning av regelverket för nya mutagenestekniker för växtförädling som därmed riskerar att sakna framtid inom EU. Vetenskaplig evidens som grund för EU-lagstiftning blir också allt mer ifrågasatt, en utveckling som behöver vändas.

3. Gemensam industripolitik 

Livsmedelsindustrin är Europas största industrigren. Det krävs tydligare prioritering av industripolitik och en ny EU-strategi med syfte att bibehålla och stärka den europeiska industrins konkurrenskraft internationellt på lång sikt.

4. Brexit och internationell handel 

Det är viktigt för livsmedelsindustrin att man så snart som möjligt kommer överens om stabila, nära och positiva relationer mellan EU och Storbritannien. Fram till dess att detta sker bör övergångsperioden förlängas så länge det är nödvändigt. EU behöver också fortsätta föra en ambitiös handelspolitik som genom både multilateralt och bilateralt samarbete bidrar till färre handelshinder, och skapar nya exportmöjligheter för europeiska företag. EU måste försvara det internationella regelsystemet för handel och arbeta för att stärka WTO.

5. Klimat och hållbarhetsfrågor 

EU:s institutioner behöver arbeta för en ambitiös klimatpolitik som bygger på vetenskaplig evidens, god praxis, samt effektiva lösningar som involverar näringslivet. I genomförandet av EU:s plaststrategi behövs ökade satsningar på forskning och utvecklandet av innovativa förpackningar där livsmedelssäkerheten inte äventyras och ett delat ansvar mellan alla berörda aktörer vad gäller nedskräpning. Livsmedelsföretagen vill se en fortsatt prioritering på EU-nivå till stöd för livsmedelsindustrins aktiva arbete med att minska matsvinn, samt att implementera FN:s globala hållbarhetsmål på detta område.