Den svåra kostnadskrisen för svenska livsmedelsproducenter är långtifrån över. Kostnaderna fortsätter brant uppåt och de redan rekordhöga elpriserna skenar samtidigt som lönsamheten störtdyker. Svenska konsumenter får stålsätta sig för ännu högre matpriser i höst och i vinter, det visar Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev.

Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q2 2022 innehåller flera ovälkomna rekord. För första gången i konjunkturbrevets historia noteras två kvartal i rad där producenternas kostnadsökningar för råvaror, transporter, förpackningar och el når upp i maxvärdet index 100. Samtidigt noteras det hitintills lägsta uppmätta värdet för producenternas lönsamhetsutveckling (årstakt) med index 34. Det är två enheter sämre än den tidigare bottennoteringen index 36 i Q1.

– Under en valdebatt sa statsministern att de höga matpriserna måste bero på att någon ”skär emellan”. Det var i alla fall inte de svenska livsmedelsproducenterna hon pratade om. Med rekordhöga kostnader och lönsamheten i botten så kämpar företagen för fullt bara för att hålla näsan ovanför ytan. Tyvärr innebär den här utvecklingen att matpriserna kommer att behöva öka ännu mer, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Att företagens lönsamhet fortsätter sjunka beror till stor del på att dagligvaruhandelns affärsmodeller inte är riggade för en miljö med kraftiga och långvariga kostnadsökningar. Leverantörer tvingas i många fall vänta 3–5 månader för att få täckning för sina kostnader. Under väntetiden fortsätter kostnaderna att öka och även nytecknade leveransavtal blir snabbt daterade. Under Q2 verkar dock dagligvaruhandeln ha rört sig i rätt riktning. 53 procent av medlemsföretagen svarar att handeln processar prisaviseringar snabbare än vad som är brukligt. Motsvarande siffra i Q1 var 33 procent.

Elchock
Under sensommaren har elpriserna i elområde 3 och 4 nästan slagit dagliga rekord. Det finns nu prognoser som tyder på att snittpriset i vinter för elområde 4 blir runt 700 öre/kWh. Även för en mindre livsmedelsproducent kan detta i kronor innebära sex- och sjusiffriga ökningar av elkostnaden. Konsekvenserna för svensk livsmedelsproduktion är svåra att överblicka.

– Flera producenter har redan lagt ner verksamheten eller stoppat produktionen med hänvisning till elpriset. Den stora frågan är hur länge framför allt små- och medelstora producenter kan hålla ut. Regeringens aviserade högkostnadsskydd kan möjligtvis hjälpa företagen att ta sig igenom vintern, förutsatt att stödet betalas ut snabbt. Men skyddet löser inte de fundamentala brister som präglar dagens svenska elsystem, säger Carl Eckerdal.

Svenskproducerat håller ställningen
En av få ljuspunkter i det annars kompakta kostnadsmörkret var att företagens volymer ökade något på den svenska hemmamarknaden. För 62 procent av företagen utvecklades volymerna enligt företagens prognoser från Q1. En femtedel blev positivt överraskade och för 18 procent gick Q2 sämre än förväntat. Utmaningen för producenterna blir att hålla fast i de svenska konsumenterna när matpriserna fortsätter att öka i hög takt. Under andra halvåret 2022 förutspår producenterna vikande svenska produktionsvolymer.

– Det är en fullt rimlig prognos. Kraftigt ökande levnadskostnader kommer gröpa ur hushållens plånböcker i en takt vi inte har upplevt sedan tidigt 80-tal. Pris kommer att bli allt viktigare ju längre inflationen håller i sig. Svenska producenter erbjuder i huvudsak produkter i de övre prissegmenten och riskerar därmed att i allt högre utsträckning väljas bort till förmån för billigare importerade alternativ, säger Carl Eckerdal.