Trots att solceller på åkermark är det i särklass mest lönsamma i dag är intresset från lantbrukarna lite. Endast 15 procent säger att de skulle kunna tänka sig att arrendera ut sin mark till företag som uppför solceller.

Något fler, 29 procent skulle uppföra solcellerna i egen regi och därmed bli energiproducenter på marknaden men 56 procent, fler än hälften säger blank nej till solceller på åkermark.
Det är resultatet av de svar vi fått in på följande fråga, Hur ser ni på solcellsparker på åkermark? Och som legat ute några veckor på denna sajt och där drygt 250 personer svarat.
Bakgrunden till frågan är den extrema lönsamhet solceller ger i dag. Energibolagen erbjuder arrendeavtal om upp mot 20 000 kronor per hektar och år och det finns även med indexreglering eller med viss procent på avkastningen i avtalen.
Vid en ränta på 5 procent kan åkermark mot den bakgrunden betalas med 400 000 kronor. Få lantbruksgrödor ger det nettot per hektar och år.
Lägger man dessutom till att konsulter på Ludvig & Co, se tidigare inslag och artiklar om solceller på åkermark här i Lantbruksnytt, hävdar att energibolagen har en vinst på 250 000 kronor per hektar och upp mot 500 000 kronor per hektar när strömmen legat onormalt högt i pris.
Dessa kalkyler borde innebära att det byggs en hel del solceller i Sverige och i Europa den närmsta tiden.
I Sverige förbrukas det varje år 140 TWh elektrisk energi. Men det produceras betydligt mer, 166 TWh eftersom vi exporterar en hel del energi. Kärnkraft står för 30 procent, vindkraft för 17 procent och vattenkraft för 45 procent av den totala elproduktionen i Sverige.
Skulle samtliga 166 TWh produceras med moderna solceller skulle det gått åt 6,4 procent av den svenska åkermarken.
Det kan låta såväl mycket som lite.
Mycket för att vi behöver vår åkermark för produktion av livsmedel.
Men lite då långt ifrån allt behöver produceras med solceller, nuvarande vattenkraft och vindkraft är ju inte så kontroversiell, samt att allt behöver inte byggas på åkermark. Dåliga betesmarker, tak på byggnader, gränser mellan åkrar i skogsgläntor och på myrmark kan ju komma till pass.
Nu är visserligen kravet på 5 procent träda och fokusareal borttaget även 2023, men det kan ju komma tillbaka.
Att det togs bort år 2022 berodde på brist på spannmål och skenande livsmedelspriser. Utvärderingar från i år visar att lantbrukares möjlighet att odla på träda och fokusareal inom EU inte nämnvärt ökar produktionen.
Därmed skulle ett möjligt förslag som gör det godkänt med solceller på träda och fokusareal inte minska livsmedelsproduktionen nämnvärt samtidigt som det blir mycket solel. Med solceller på dessa 5 procent av åkermarken skulle det produceras 130 TWh elektrisk energi, 78 procent av all elektrisk energi som produceras i dag.
Solceller på träda och fokusareal kolliderar inte heller mycket med bilogisk mångfald så det kan växa allt möjligt under dessa paneler.
Nu är det tyvärr inte så enkelt. Det svenska energinätet är konstruerat för att ett fåtal riktigt stora producenter, som tre kärnkraftverk och en handfull stora vattenkraftverk samt det oljeeldade kraftverket i Karlshamn, producerar elektrisk ström ut på nästet som därefter fördelas ut i hela landet.
Hur lång tid det tar och hur kostsamt det skulle bli att bygga om det svenska elnätet för att i stället fungera med en stor mängd små energiproducenter jämnt fördelade över landet är det ingen som kan svara på. Troligtvis är det inte så svårt, andra hållet borde vara en betydligt större utmaning. Dock är dem som äger elnätet de som i dag producerar den elektriska energin och de är naturligtvis mest intresserade av att det fortsätter något så när som i dag.
Men oavsett möjligt eller omöjligt. Nu är vår nästa fråga inom samma ämne.
Om det blir tillåtet att uppföra solceller på obligatorisk träda och fokusareal, skulle det då vara intressant på ert lantbruk?
Frågan finner ni lite längre ner till höger på denna sida.