Mellan åren 2016 och 2019 har såväl produktionen som lönsamheten ökat inom svenskt lantbruk. Det visar nya siffror från Jordbruksverket. I rapporten skriver Jordbruksverket att målet med livsmedelsstrategin som antogs av Riksdagen år 2017 är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala produktionen av livsmedel i Sverige ökar på ett hållbart sätt. Den årliga uppföljningen av utvecklingen i livsmedelskedjan visar att produktionen fortsätter att öka, trots oförändrad lönsamhet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan som helhet. Produktionen ökade mest i restaurangledet mellan åren 2011 och 2018, men det var också i restaurangledet som lönsamheten minskade mest. Positivt är att lönsamheten ökade i primärproduktionen mellan åren 2016 och 2019.

Livsmedelskedjans produktion mätt i förädlingsvärde (det vill säga livsmedelskedjans bidrag till Sveriges BNP) ökade under perioden 2011-2018 med 32 procent vilket var en procentenhet högre än i det totala näringslivet. En ökad internationell handel och en växande turism har bidragit till att produktionen i livsmedelskedjan har ökat, men också att efterfrågan på svenskproducerad mat ökade.

Hållbarheten går åt rätt håll men det finns undantag
En hållbar utveckling förutsätter att produktionen kan öka samtidigt som effekter på miljö och klimat minskar, eller åtminstone inte förvärras.

– Vår rapport visar att inom vissa områden går utvecklingen åt rätt håll säger Camilla Burman. Exempelvis har överskotten av växtnäring inom odlingen minskat över tid. Men situationen för odlingslandskapets biologiska mångfald behöver förbättras och användningen av växtskyddsmedel bli mer hållbar. Livsmedelsstrategin kan bidra till detta genom att arbeta för en ökad produktion av livsmedel har fortsatt höga standarder inom miljö och klimat.

De nya jobben skapas i storstadsregionerna
Livsmedelskedjan har potential att bidra till tillväxt i hela landet, men det är i storstadsregionerna som arbetstillfällen skapas när tillväxten ökar. Det finns dock landsbygdsregioner där både förädlingsvärden och sysselsättning vuxit kraftigt, exempelvis i Småland. Det är främst restaurang- och livsmedelshandel som bidrar till ökad sysselsättning, både i städer och i tätortsnära landsbygder. Tillväxten utanför storstadsregionerna förstärks av en växande landsbygdsturism och ökad gränshandel.

Forskning, innovation och ökad kompetens är avgörande för att nå målen i livsmedelsstrategin
I rapporten följs även ett urval av livsmedelsstrategins handlingsplaner upp som innehåller åtgärder för att nå livsmedelsstrategins mål. Många är nöjda med åtgärderna, men branschen lyfter frågor om regler, regeltillämpning och kontroller som viktiga för ökad konkurrenskraft och produktion men också att ytterligare satsningar behövs på forskning och innovation.

– Forskning, innovationer och en ökad utbildningsnivå är nödvändigt för att skapa en långsiktig tillväxt och ökande förädlingsgrad i livsmedelskedjan. Det är också en förutsättning för lönsamma och konkurrenskraftiga företag, som behövs för att nå livsmedelsstrategins mål. Det är därför mycket positivt att de statliga medlen till livsmedelsforskning nästan fyrdubblades i regeringens forskningsproposition för åren 2021-2024 säger Christina Nordin, Jordbruksverkets generaldirektör.