Sveriges regering har valt att inkludera jord- och skogsbruket i det uppdaterade europeiska utsläppshandelssystemet ETS2 – ett beslut som avviker från majoriteten av EU:s medlemsländer, som valt att exkludera sektorn. Detta innebär en allvarlig konkurrensnackdel för svenska bönder och markägare.

Inför beslutet utlovade regeringen kompensation till det svenska lantbruket, men ännu saknas konkreta åtgärder och en tydlig plan för hur detta löfte ska infrias.
Regeringens  egna utredning ” Vägen mot fossiloberoende jordbruk” presenterade en modell med ett jordbruksavdrag för att ersätta jord- och skogsbruket.  Ännu har inte regeringen gått vidare med ett sådant. Regeringens skapar målkonflikt med sina egna politiska målsättningar genom vägvalet i ETS2 och måste välja en lösning som inte försvagar landets beredskap och mål i livsmedelsstrategin.
– Vi står självklart bakom en hållbar utveckling av lantbruket, men den måste ske på rimliga villkor. Ett jordbruksavdrag är avgörande för att vi ska kunna fortsätta utvecklas utan att tappa konkurrenskraft. Hållbara förslag för ersättning till branschen är helt avgörande, jordbruksavdraget är ett sådant, menar Palle Borgström, ordförande LRF.
LRF och Sveriges Jordägareförbund har under våren träffat regeringsföreträdare på flera nivåer för att lyfta riskerna med att inkludera jord- och skogsbruket i ETS2 utan kompensation till svenska företagare inom jord och skogsbruk.
– Förväntningarna på att svenskt jordbruk ska producera många nyttor, allt från livsmedelsberedskap till biologisk mångfald, är höga. Vi kan möta de förväntningarna, men det förutsätter lönsamhet hos lantbruksföretagen. Ett sätt att skapa robusta företag är att införa ett jordbruksavdrag, säger Axel Roos, ordförande i Sveriges Jordägareförbund.

LRF och Sveriges Jordägareförbund har nu gemensamt lämnat in en hemställan till regeringen där man kräver att löftet om kompensation infrias och att ett jordbruksavdrag införs som konkret åtgärd för att utjämna de konkurrensskillnader som uppstår gentemot lantbruket i övriga Europa. Organisationerna bistår gärna med utvecklingen av en hållbar modell som passar lantbruksföretagens behov.
– Svenskt lantbruk kan inte bära kostnader som resten av EU slipper. Utan riktad kompensation riskerar vi att slå undan benen för vår egen livsmedelsproduktion – mitt i en tid då både beredskap och konkurrenskraft borde stärkas. Återigen väljer den svenska regeringen en annan väg än resten av Europa, säger Palle Borgström.