LRF presenterade idag ett energipaket där de vill visa den kommande regeringen att de gröna näringarna har möjlighet att producera motsvarande 50 TWh under ett år. Det är att jämföra med vad den svenska kärnkraften bidrar med på samma tid. Detta är dock potentialen och de vill nu att den kommande regeringen ska jobba för att el-produktionen kan utvecklas ytterligare.

Av de 50 TWh beräknas skogen stå för 30 TWh, jordbrukets potential beräknas till cirka 20 TWh och solelen drygt 2 TWh.

– Vi kan och vi vill bidra bidraga till energiförsörjningen om vi får de rätta förutsättningarna, säger Pernilla Winnhed, näringspolitisk chef, LRF.

När energipriserna i Sverige låg på betydligt lägre nivåer än vad de gör idag så var det svårt att få lönsamhet i solceller men med nuvarande prisnivå har det blivit en energikälla som verkligen kan vara väl värd att investera i. Enligt en enkät som LRF har gjort uppger 29,3 procent av de tillfrågade medlemmarna att de investerat i solenergi de senaste åren. LRF menar att det finns en stor vilja att producera el och energi på olika sätt men de skickar med en beställningslista till den kommande regeringen.

Solelspaket

• Det finns stor potential för utökad energiproduktion från solenergi. Men för att nyttja potentialen behövs:
  Ändra gränsen för mikroproduktion och höj istället anläggningseffekten till 138 kW, motsvarande säkringsabonnemang med en effekt på 200 Ampere.
• Förbättra nätkapaciteten i hela Sverige, för att undvika flaskhalsar som försvårar utbyggnaden av solceller på tak och mark. Samt ställ krav på elbolagen att minska tiden för inkoppling av nya anläggningar.
• Skattebefria all egenanvänd solel och ta bort 500kW-gränsen.
• Utforma en låneform med konkurrenskraftig ränta för småskalig energiproduktion med solceller för att öka investeringsvilja.
• Inkludera energilagring, oberoende teknikval, som en tydlig del inom Klimatklivet.

Biodrivmedelspaket

• Produktion av inhemska biodrivmedel behöver öka för att bidra till motståndskraften och självförsörjningen av drivmedel. Men då behövs:
• En fortsatt hög ambition kring reduktionsplikt är central för omställningen till fossiloberoende transporter. Reduktionsplikten kan användas som verktyg för att främja svenska insatsvaror (lignocellulosa) i produktionen av biodrivmedel, vilket Energimyndigheten föreslog i utredningen ”Styrmedel för nya biodrivmedel” och i rapporten “Kontrollstation för reduktionsplikten 2022”. Detta skulle främja svensk produktion och svenska insatsvaror i biodrivmedel.
• Användare av rena biodrivmedel behöver en motsvarande kostnadslättnad i form av en biopremie i enlighet med utredningsförslaget i Vägen till fossiloberoende jordbruk (SOU 2021:67).
• Den befintliga klimatpremien bör utvidgas till att omfatta arbetsmaskiner som drivs av biogas och bioetanol.
• Ta bort beskattningen på låginblandat biodrivmedel som inte innefattas av reduktionsplikten.
• Utvecklingspotentialen för nya biodrivmedel är stor, men innebär höga initiala kostnader. Därför behövs demosatsningar och gynnsamma villkor i tidiga kommersialiseringsfaser.

Biogaspaket

• Biogas producerad från gödsel skulle kunna mångdubblas. Under 2022 har det kommit in 144 Klimatklivsansökningar till Naturvårdsverket för etablering av nya biogas från lantbrukare. För en fortsatt god utveckling behövs:
• Ett fortsatt statligt stöd för nya etableringar är avgörande för fortsatt ökad produktion. Klimatklivet finansieras i dagsläget av Europeiska Återhämtningsfonden och ett investeringsstöd, likt det i Klimatklivet, måste bibehållas.
• En permanent höjning av gödselgasstöd till tidigare nivå på 40 öre/kWh som beslutades i vårändringsbudgeten 2022 och att det bakas in som en långsiktig del av biogasstödet.
• Att det produktionsmål för biogas om 10 TWh till 2030 som föreslogs av Biogasmarknadsutredningen (SOU 2019:63) bör införas för att skapa den långsiktighet i politiken som behövs.

Hela paketet kan ni hitta på LRF:s hemsida.