LRF om EU:s strategi för generationsväxling
Sverige kan och måste skapa bättre förutsättningar för unga att ta över. Det anser man på LRF som kommenterat EU:s strategi, som nyligen presenterats.
EU-kommissionens strategi för generationsväxling inom jordbruket har nu kommit. Strategin syftar till att underlätta för unga lantbrukare att etablera sig och ta över gårdar, en avgörande fråga för Europas framtida livsmedelsförsörjning. LRF Ungdomen välkomnar initiativet och menar att Sverige nu måste ta nästa steg, nämligen att ta fram en nationell strategi för generationsskiften och en bred utredning som belyser vad som faktiskt krävs för att det ska bli möjligt att ta över, driva och utveckla ett lantbruksföretag i Sverige.
– Det är bra att EU lyfter generationsväxlingen som en nyckelfråga, men nu behöver Sverige agera. Vi behöver en nationell strategi och en ordentlig utredning av vilka hinder som finns, ekonomiska, juridiska och strukturella, och vad som krävs för att fler unga ska kunna ta över, säger Katarina Wolf, ordförande för LRF Ungdomen.
EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att avsätta minst sex procent av sina medel för CAP (EU:s gemensamma jordbrukspolitik) till generationsväxling. LRF Ungdomen ser positivt på att öronmärkningen till unga ökar, men ser samtidigt med oro på att den totala budgeten ser ut att minska.
– Det är dyrt att vara bonde i dag. Vi behöver stärka hela jordbrukets konkurrenskraft, både för dem som ska ta över och dem som redan driver företag. Att öka andelen resurser till generationsskiften är viktigt, men det måste ske som en del av ett större helhetsgrepp för lönsamhet och investeringar, säger Katarina Wolf.
LRF Ungdomen har länge drivit frågor som syftar till att sänka trösklarna för nästa generations lantbrukare, bland annat etableringslån för unga och en bred utredning om ägarskiften. Nu vill organisationen se samma fokus men med ett tydligt generationsperspektiv.
– Unga lantbrukare har viljan, kunskapen och idéerna, men de måste få rätt förutsättningar. En ny generation är redo att fortsätta producera mat i Sverige, men för att det ska ske behöver vi långsiktiga villkor, tillgång till kapital och ett regelverk som uppmuntrar snarare än hindrar, avslutar Katarina Wolf.