I dag och i morgon är det lökkonferens på Bäckaskogs slott i Skåne. Arrangemanget drog ett femtiotal lantbrukare från Danmark, Norge och Sverige och handlade om allt från odling till lagring.
Rätt mängd kväve är viktigare för löken än att placera gödseln exakt i förhållande till raden. Löken tar upp kväve sent på säsongen jämfört med många andra grödor.

Det berättar Jörn Nygaard Sörensen på Århus Universitet. Hans undersökning visar att skörden bara skiljer lite mellan bredspridning och exakt placering av kvävegödsel och i försöket där man tillfört exakt rätt mängd kväve var det ingen skillnad alls vad gäller skörd när man jämför de två olika sätten att tillföra gödsel.
– Man kan lika gärna bredsprida gödseln till lök och om man ska placera gödsel med kväve i, ska man ha minst 3 centimeters avstånd till raden, säger han.
Fosfor är ett gödselmedel som det finns begränsad tillång till och därför bör man vara försiktig att tillföra fosfor på jordar med höga fosfortal.
– Men man kan aldrig utesluta fosforgödslingen för det som är i jorden kan vara hårt bundet och inte tillgängligt.
Denna gödseltyp pekar däremot på en skillnad mot kvävet och kan placeras mitt i raden vid sådd. Men försöken visar dock enbart på en liten skördeökning med exakt placering av forsforn.
I försök med olika sätt att tillföra startgivan fick man störst skörd då 5–10 kg fosfor i kvävefri gödsel per hektar tillfördes i raden och 35-40 kg fosfor i kvävehaltig gödsel per hektar tillfördes 4 centimeters avstånd på båda sidor av raden. Detta försök skedde med en specialsåmaskin med behållare för två typer av gödsel.
– Man bör ge fosfor, kalium och kväve i en startgiva före sådd av lök och sen komplettera med mer kväve och kalium under växtsäsongen.
Jordens pH-värde påverkar gödslingen. Optimalt för lök är 6–7 pH, P klass 4–6, K klass 10–12 och Mg klass 6–8.
Löken tar upp 100–120 kg N per hektar och bör tillföras 100–165 kg N per hektar, tar upp 18–22 kg P per hektar och bör tillföras 30-40 kg P per hektar, tar upp 100–130 kg K per hektar och bör tillföras 140–180 kg K per hektar, tar upp 20–30 kg S per hektar och bör tillföras 20–40 kg S per hektar och tar upp 5–10 kg Mg per hektar och bör tillföras 8–12 kg Mg per hektar.
Danska försök har visat att en optimal kvävegiva är 120–140 kg per hektar och att tillföra denna vid tre tillfällen under säsongen och maximalt 50 kg N före sådd eller samtidigt som sådd. Sista givan bör inte ske efter 1 juni, eventuellt 10 juli på lätt jord.
– För mycket kväve försenar mognaden av löken och försämrar kvaliteten. Det blir tillväxt av grönt under lagringen. Det bästa är om man tar jordprover under säsongen för att se det exakta behovet av kväve och kalium.
Stor kaliumgödsling på jordar som ligger bra till i kaliumklass ger ingen skördeökning men kan i stället riskera manganbrist.
Lök har ett grunt rotsystem och därför krävs bevattning och att gödseln tillförs vid flera tillfällen.
Bevattningen måste ske med förnuftighet så man inte får vatten längre ner än 30–40 centimeter. Kommer det längre ner så blir det näringsförluster. Likaså måste man bevattna i tid så att inte plantan utsätts för stress störst känslighet är det när plantan sätter lök.
– Man måste beräkna avdunstningen och mäta jordens vatteninnehåll.
Bevattning ökar i snitt avkastningen med 50 procent visar långliggande försök från 1995 till 2006. Dessa visar även att det är viktigast att undvika torka i juli månad. Lök har ett behov på 300–500 mm vatten per säsong. Bevattning ska ske när 30–40 procent av det vatten som är tillgängligt för plantan är förbrukat.

Hur hösten är sätter gränsen för hur lagringen måste gå till. Ett blött år som 2011 ställer större krav på utrusning och lantbrukare och man måste i förväg förbereder sig på de svåra åren.

– Planera redan från våren och lägg grunden med rätt jordbearbetning till den aktuella jorden, säger Heine Hylleberg på Grimme Skandinavien.
Med det menar han att man måste köra med rätt teknik och bearbeta tillräckligt djupt.
Man måste även bestämma sig för vilket spåravstånd man ska ha i odlingen för oavsett vad man har för däck och maskiner, där man aldrig kör blir det inte heller någon markpackning.
Friläggning är bra vid skörd och det ska vara hård botten där löken ligger och torkar.
– Det har stor betydelse för den framtida lagringen.
Löken som lagras in ska vara så ren som möjligt och det löser man med rätt maskiner och bra rensmaskiner vid inlagringen.
Om man inte uppnår tillräcklig upptorkning i fält måste man ha kapacitet att torka vid inlagringen.
– Det gäller att man har rätt utrustning inte bara vad gäller kapacitet utan även att luften fördelas rätt i lagret.
Detta beror inte bara på fläktar och byggnad utan även lådornas konstruktion och placering. Det är även viktigt att man kan styra så det blir rätt värme.
– Ska man satsa på manuell eller automatisk styrning?
Det finns många system på marknaden och det gäller att finna något som pasaar på gården och dem som ska arbeta med det.
Lagringen kan delas upp i fem faser; upptagning, torkning, stegvis nedkylning, intern ventilation och lagring.
– Tittar man på upptagningen är det förutom viktigt att få upp löken torr och ren även viktigt att den blir rätt blastad.
Vid torkningen ska den under första veckan torkas med uteluft utan uppvärmning.
– Löken får inte torka för snabbt och efter en vecka kan man öka värmen 3 grader. När skalet blivit torrt kan man sedan öka temperaturen lite till mot 20 till 30 grader.
Om torkningen går för snabbt kan skalet få en hinna, så kallad glaslök, och då får man inte ut fukten längre in senare.
– När man känner att det inte är fuktigt i lökens andra och tredje lager är den torr och klarar lagring.
När man har automatik så ska luckorna öppnas när fuktigheten i lagret är över 60 procent och stängs när det går under denna gräns.
¬– En sådan styrning sparar energi.
Vid nedkylningen får det inte ske snabbare än 0,5 grader per dygn eller 3 grader per vecka. Detta registreras med termometer i lådorna.
Vid kylning får man aldrig köra in luft som är kallare än 2 grader under lökens temperatur.
– Här är det viktigt att ha koll och vara noggrann.
Enligt Heine Hylleberg får temperatursvängningarna i lagret inte vara stora.
Kapaciteten måste vara minst 270 kubikmeter luft per ton lök i lagret. Värmekapaciteten ska vara minst minimum av skillnaden mellan luftens utetemperatur och den önskade torkningstemperaturen. Den uppvärmda luften som blåses in måste fördelas jämt i hela lagret.
– Här gäller det att vara observant i ytterkanterna och utloppsluckorna ska vara helt öppna vid torkningen.
Det gäller att ha rätt lådtyp och man måste vara observant på falska luftvägar. Potatislådor passar inte utan måste modifieras så luften inte kan passera vid pallgaffelhålen.
Grimme Skandinavien har ett helt nytt patenterat system för torkning av exempelvis lök. Det heter Vacc-Tek, är tillverkat av Frigortek i Danmark och bygger på att torka utan att tillföra energi i form av olja eller annat fossilt bränsle. Det enda som behövs är el och verkningsgraden är 1:4 vilket minskar koldioxidutsläppen.
Vacc-Tec bygger på värmepumpteknologin och den är fem maskiner i en. Den kan torka, värma, kyla samt styra temperatur och luftfuktighet under hela lagringstiden.
I stället för att skicka ut luften ur lagret går den tillbaka in i maskinen där den passerar en avfuktning och därefter värms upp igen och går ut i lagret för att värma upp och torka om och om igen.
– Om temperaturen stiger för mycket så öppnas luckorna automatiskt för att släppa ut luft.
Vid kylning tar man luft utifrån och kör genom lagret utan kylning med energi. Om det blir för varmt ute stängs luckorna och man kyler med värmepumpen i stället. Systemet håller koll på temperatur och väderlek och kör bara på natten om det räcker till eftersom det blir billigast.
– Vacc-Teks största fördel är att den är energibesparande.
Det som är viktigt i ett sådant här system är att hålla rent i maskinens delar med radiatorer och fläktar. Eftersom det är samma luft som cirkulerar runt i lagret i större utsträckning med Vacc-Tek jämfört med andra system måste man hålla utrustningen ren så man inte riskerar att blås runt sporer.
– Att hålla lager, lådor och utrustning för kylning och rent är vikigt i alla lager, konstaterar Heine Hylleberg.
En annan fördel med Vacc-Tek är att man med tomt lager med bara lådor utan större kostnad kan öka temperaturen till 60 grader och då dör många sporer som finns i lådor och lagerhus.
Att torka ner 10 procent med Vacc-Tek förbrukar 50 600 kWh för 1 000 ton lök, det innebär en energikostnad runt 25 000 kronor vid nuvarande energipris, cirka 25 kronor per ton.

Risken är stor att det blir svårare att utföra ogräsbekämpning kemiskt i lökodlingen i framtiden och därför är det intressant med alla maskinnyheter för mekanisk ogräskontroll.

Sven Nilsson på Agrimatiq berättade på lökkonferensen om en mängd maskinnyheter inom detta område. Det var bland annat en borste för att sopa bort ogräset mellan raderna. Tyska Kress & Co är en tillverkare av sådana maskiner.
Vill man ändå använda kemikalier kan en spruta som med hjälp av skärmar endast applicerar spurtmedlet mellan raderna. Då kan man köra med totalbekämpningsmedel som glyfosat.
Företaget Micron, men bas i Storbritannien, har en sådan maskin där man genom att vrida skärmarna kan anpassa radavståndet.
För de som inte vill använda varken mekanisk eller kemisk ogräsbekämpning visade Sven Nilsson en annan möjlighet. Det finns en maskin som består av en kraftuttagsdriven generator och en tank som monteras bak på traktorn. I frontlyften monterar man en utrustning för att applicera en vätska mellan raderna i löken. I tanken blandas vatten med potatisstärkelse och rapsolja som vid uppvärmning bildar ett skum som blir som en hinna över marken mellan lökplantorna. Skummet ligger kvar så pass länge på marken så att ogräset dör men löken klarar sig eftersom dess blad sticker upp över skummet.
– Kostnaden för den här körnigen uppgår till 2 000 kronor per hektar men kan vara intressant i ekologiska odlingar, säger Sven Nilsson.

Sven Nilsson, Agrimatiq

Lökkonferensen fortsätter i morgon fredag och då blir det fler rapporter från den här på www.nilehnteknik.se