Bladmögelbekämpningen upplevs som ett bekymmer för många potatisodlare. På ett möte med OLWs odlare konstaterade några odlare som varit med länge att förr sprutade man bara tre gånger per säsong mot att man i dag ibland behandlar potatisen upp till tio gånger per år.

– Man undrar ju var det ska sluta och ibland hör man strategier med ner mot tredagars intervall, konstaterar Bertil Nilsson, potatisodlare utanför Kristianstad.
Lars Andersson, odlingschef på OLW, menade att det inte är rimligt att köra med kortare intervall än en vecka.
– Men om en behandling blivit dålig på grund av regn allt för snabbt efter avslutad behandling så måste självklart nästa körning komma tidigare.
Antalet bladmögelpreparat minskar kontinuerligt, framförallt vad gäller systemiskt verkande medel och därför gäller det att man lägger upp en tydlig strategi.
BASF har fått en omregistrering för bladmögelpreparatet Acrobat och är framöver det enda medlet för att bekämpa bladmögel i potatis med mancozeb som aktiv substans när Tattoo försvinner efter detta år.
– Tattoos registrering upphör, men återförsäljarna har ett lager och kan sälja och lantbrukarna får använda det även i år, säger Torsten Gillberg på Bayer Crop Science.
Bladmögel är inte det enda problemet i potatis utan det finns även insekter som gör skada.
Insekticiden Mavrik ZF har i försök gett en merskörd i potatis med 1,7 ton vid behandling mot stritar i jämförelse med Sumi Alpha och Biscaya.
Preparatet säljs av danska Makhteshim-Agan och behöver inte köras med avdriftsreducerande munstycken, vilket är fallet med de andra två medlen.
– Därmed kan man blanda Mavrik med andra preparat, exempelvis mot bladmögel, säger Lars Kruse Andersen på företaget.
När det gäller näringstillförseln till potatis har det kommit nya råd från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. I deras försök har det visat sig att borgödsling har en positiv effekt i potatis då det gynnar rotutvecklingen.
– På SLU berättar man att detta i sin tur medför bättre upptag av fosfor och kalium och rekommendationen är en liter bor i en av de första bladmögelbehandlingarna, säger Lars Andersson.
OLWs odlare har arbetat med sorten Saturna sedan sjuttiotalet och man testar kontinuerligt nya sorter. Detta har inte resulterat att Saturnan kunnat bytas ut och en av de sorter som man testar just nu är Verdi.
Bjerne Thisgaard på danska KiMs informerade om saker att tänka på när man som lantbrukare ska börja odla en ny sort för chips.
– Potatisen måste ha en gul färg, det vill säga låg sockerhalt, stoleken bör ligga mellan 40 och 65 millimeter och formen ska vara jämn och oval. Potatisen får inte heller ha några inre eller yttre defekter.
Anledningen till att man testar nya sorter är Saturnans nackdelar vad gäller liten skördenivå samt dess torkkänslighet.
För att en ny sort ska vara aktuell för chipsproduktion via OLW behöver den vara odlingsduglig på flera jordtyper, ge stor avkastning och vara torkkänslig.
Enligt Bjerne Thisgaard är det viktigt att sorten Verdi får god tillgång på fosfor från begynnelsen och den behöver även stor mängd kalium, upp mot 250 kg K per ha.
– Detta är viktigt att veta när man odlar Verdi för annars blir knölsättningen utdragen och storleken på knölarna blir ojämn.
– En annan ny sort är Karuso. Den visar på bra värde rakt igenom och OLW ska provodla ett hektar under 2012, berättar Lars Andersson.
Han berättar att OLWs mål är att Saturna bara ska utgöra 40–50 procent framöver och till 2012 är förutom Verdi även Lady Britta, Tarus och Opal aktuella.
Det går bra för OLW som just nu är marknadsledande för chips och även snacks totalt i Sverige och 2012 investerar man 40 miljoner i fabriken i Filipstad.
– Vi räknar med att försäljningen av chips fortsätter att öka, säger Joakim Sveder, fabrikschef i Filipstad.
Han berättar att marknadsföringen för chips numera handlar om känslan att ha chips när man ska ha det lite mysigt och fokus ligger inte alls på produktens fördelar som tidigare.
Prognosen inför 2012 innebär att OLW ska öka från 30 000 till knappt 35 000 ton potatis för chipstillverkningen.
– Detta är ju en prognos och man vet ju aldrig hur mycket det blir i slutändan vilket innebär att vi nöjer oss att öka odlingen med 50 hektar till 2012, säger Lars Andersson.