Nya mätningar och beräkningar i Danmark visar att metanavgången från rötrestbehållare kan vara upp till fem gånger större än tidigare danska uppgifter. Kvarvarande omsättbart organiskt material i rötresten och ingående temperatur på rötresten är viktiga parametrar.

Att göra biogas av stallgödsel är ett bra sätt att tillverka förnybar energi och skapar ännu mer nytta av gödseln utöver att sprida den på åkermarken. Biogasproduktionen av stallgödsel ökar sakta men säkert. I Sverige rötas bara mellan 1 och 2 miljoner ton av den årliga volymen stallgödseln på cirka 22 miljoner ton så den kvarvarande potentialen är stor. Samtidigt som biogas är en klimatåtgärd är metanavgång från rötrestbehållare en utmaning. Det finns svenska och nordiska studier och mätningar av metanavgång men fortfarande finns stora kunskapsluckor. I en ny rapport från Århus universitet, här presenterad av Markus Hoffmann på Greppa Näringen, visas en kombination av mätningar och beräkningar av metanavgång.

Fyra behållare
I den danska studien kombinerades två beräkningsmodeller med mätningar från fyra rötrestbehållare på Jylland. Behållarna var 1 350, 1 800, 2 500 och 5 000 m3 stora och minst 75 procent av mängden ingrediens var stallgödsel. Mätningar från två av behållarna användes för att hitta bra parametrar till beräkningsmodellen och mätningar från de två andra användes för att jämföra beräkningsresultaten med faktiska siffror. Metanavgång mättes några gånger under 6 månader. Prov på rötresten analyserades för att bestämma den kvarvarande metanbildningspotentialen.

Modellen funkar ganska bra
Den årliga metanavgången från de fyra behållarna uppräknat efter deras storleksordning ovan var: 2.5, 3.5, 5.9 och 7.4 ton. Metanavgången varierade mellan behållarna även efter att metansiffrorna normaliserats för hur mycket biomassa som tillförts behållarna. Det speglar skillnader i nedbrytbarheten i det organiska materialet. Temperaturen i rötrestbehållaren är viktig för metanavgången och den ena modellen kunde beskriva temperaturens variation på ett bra sätt med indata i form av daglig omgivande temperatur, behållarens djup, diameter och nivå på rötresten. Den beräknade temperaturen användes sedan som indata i den andra modellen som beräknade metanavgången.

Beräkningsmodellen för metanavgång hade svårt att efterlikna och pricka in enskilda mättillfällen, men på årsbasis var överensstämmelsen bättre. Om en modell över- och underskattar verkliga förhållanden kan det jämnas ut över en längre tid. Studien tyder på att mängden nedbrytbart substrat som finns kvar i rötresten påverkar metanutsläppen avsevärt. Och handhavande som påverkar temperaturen, till exempel leveranstemperaturen för rötrester kan ha stor betydelse.

Forskarna menar att det behövs ytterligare modellutvärdering och parameterskattning främst vid rötreststemperaturer över 30 °C och för behållare med spänntak. Även i Sverige finns ett pågående projekt där Hushållningssällskapen mäter metanavgång från rötrestbehållare så snart kommer det också finnas nya svenska siffror att förhålla sig till.