Smartare avelsval stärker lönsamheten i svenska mjölk- och nötköttsföretag. Avel med könssorterade köttrasdoser samt slutgödning av mjölkkor kan bidra till 10 000 ton mer nötkött per år utan om- eller tillbyggnad.

Avel med genomiska avelsvärden, könssorterade doser och NBDI kan bidra med cirka 7 000 ton mer nötkött och slutgödning av mjölkkor med cirka 3 000 ton, vilket tillsammans ger 10 000 ton mer nötkött per år på befintliga stallplatser. Med genomiska analyser kan de bästa kvigkalvarna väljas ut för rekrytering till mjölkproduktionen, och resterande kvigor och kor semineras med könssorterade köttrasdoser. Resultatet blir att varje kalv har ett syfte och blir bättre anpassad till marknadens behov.
— När rätt kor semineras med rätt köttrastjur får varje kalv ett tydligare värde. Det stärker avelsframstegen och lönsamheten på gård och i förädlingsledet, säger Johanna Bengtsson, Raskontakt kött, Växa.

NBDI hjälper till att välja rätt köttrastjur
När andelen köttrasdoser ökar blir valet av tjur avgörande. Med NBDI, Nordic Beef on Dairy Index, får mjölkföretagaren ett tydligt beslutsstöd för att välja köttrastjurar som kombinerar lätta kalvningar, god kalvöverlevnad och starka slaktkroppsegenskaper.
Indexet gör det möjligt att jämföra tjurar mellan olika köttraser och skräddarsy valet efter både besättningens förutsättningar och marknadens behov. För svenska förhållanden rekommenderas i första hand ”NBDI kort”, där kalvningsegenskaper och slaktkroppstillväxt väger tungt.

10 000 ton mer nötkött genom satsning inom mjölkproduktionen
Efterfrågan på kalvar är hög och för långsiktig lönsamhet krävs att rätt kalv tas fram för rätt kund. Genom dialog med köpare, mellangårdsavtal eller kalvförmedling kan mjölkföretagaren anpassa både rasval och könssortering efter de egenskaper som värdesätts mest av den som ska föda upp kalvarna. Växa har beräknat vilka resultat som kan uppnås om mjölkföretagare i Sverige maximerar könssorterade köttrasdoser.
— Exemplet vi räknat fram bygger på 60% köttrassemin och könssorterade doser inom mjölkproduktionen. Mjölkproduktionen fungerar bra även med denna nivå av könssorterade köttrasdoser och samtidigt produceras mer nötkött utan att gården behöver bygga om eller till. Vi har flera gårdar som redan gått så här långt och Bergs Säteri är ett sådant exempel, säger Johanna Bengtsson.
—Det är 1,5 år sedan vi tog steget fullt ut så att 60% av semineringarna är med könssorterade köttrasdoser. För mjölkproduktionen vill jag ha produktiva, lättmjölkade kor med driv som funkar i lösdrift med robot och jag utgår oftast från NTM. Vi vill optimera så att vi har rätt djur på varje stallplats, och ett problem vi tidigare hade var för många kvigor. Nu kör vi Y-vik på alla köttrasdoser och de flesta köttraser är pollade, d v s hornlösa, vilket gör att vi sparar tid genom att vi inte behöver avhorna. Med hjälp av NBDI väljer vi ut tjurar som ger lätta kalvningar och god tillväxt. Vi satsar på är Angus på kvigorna och Limousin på korna och kalvarna säljer vi vidare till en granngård, säger Ida Widin, delägare och ansvarig för djuren på Bergs Säteri AB.

Ökad och stärkt svensk nötköttsproduktion
En ökad användning av köttraskorsningar från mjölkproduktionen kan bidra till högre slaktvikter, snabbare tillväxt och god grovfoderomvandling. Med rätt avelsstrategi kan mjölkproduktionen därmed bli en ännu viktigare motor för svensk nötköttsproduktion – med bättre lönsamhet, tydligare marknadsanpassning och ett effektivare nyttjande av varje kalvs potential.