Sedan några år tillbaka har förbrukningen av kött minskat samtidigt som importen sjunkit och den svenska marknadsandelen ökat. Utvecklingen har bland annat kopplats till konsumenternas ökade efterfrågan på hållbara livsmedel, en svag svensk krona, svinpesten i Kina som ritat om de globala flödena för griskött och effekter av torkan 2018. I år har ytterligare en kraft påverkat utvecklingen; Coronapandemin.

När marknadssifforna för första halvåret 2020 sammanställs, ser vi att den trend som pågått i flera år förstärkts under pandemin. Utvecklingen pekar i samma riktning för griskött, nötkött och matfågel där produktionen har ökat, importen och förbrukningen har minskat och den svenska marknadsandelen har ökat. Marknaden för får- och lammkött går mot strömmen.

Två exempel på att förändringen accelererat jämfört med mätningar som gjorts de senaste åren är en importminskning för nötkött på 14,8 procent och en minskad förbrukning av kött med 4,1 procent, vilket kan jämföras med minskningar på 1,2 respektive 2,3 procent för helåret 2019. Samtidigt är det viktigt att betona att pandemin är tillfällig och att slutsatser kring de mer långsiktiga effekterna på köttmarknaden därför är osäkra.

– Även om Coronapandemin påverkat köttmarknaden mer än traditionella faktorer i år, så finns de kvar i bakgrunden, påpekar Åsa Lannhard Öberg, marknadsutredare. Konsumenternas intresse för miljö- och hälsomässigt hållbara livsmedel, närproducerat och vegetariskt är fortsatt stort. Den svenska valutakursen gentemot euro och dollar är alltjämt en nackdel för importörerna. Efterfrågan i Kina på griskött från EU är hög, för att täcka upp för minskad produktion till följd av afrikansk svinpest.

Under första halvåret ökade exporten av griskött från EU till Kina med 75 procent och 55 procent av EU:s grisköttsexport landade där. Detta ger mindre griskött som exportländerna i EU kan sälja till andra marknader – exempelvis Sverige.

God efterfrågan höjer priset på svenskt nöt- och griskött
Producentpriset för svenskt nöt- och griskött är idag relativt högt både i ett historiskt perspektiv och i relation till andra EU-länder, och detta tyder på god efterfrågan. Indexberäkningarna för parti- och konsumentpriset visar att priset på nöt- och griskött stigit även i leden efter primärproduktionen sedan årsskiftet, något de branschföreträdare Jordbruksverket pratat med också bekräftar. Det finns idag goda möjligheter för svensk köttproduktion att ta tillvara marknadens signaler i såväl höga köttpriser som i stort intresse från industri, handel och konsumenter. Dessutom pekar prognoserna på rimliga foderpriser framöver.Produktionen av både nöt- och griskött ökar förvisso, men att ökningen inte är större kan bero på att det tar tid att bygga upp en besättning. Torkan 2018 tvingade många producenter att slakta fler djur än planerat och många kan brottas med frågan om hur länge de goda tiderna nu håller i sig. Fortsatt kräftgång i svensk mjölkproduktion med successivt minskat antal semineringar av mjölkkor påverkar också nötköttsproduktionen negativt.

För kyckling finns inga officiella producentpriser, men indexberäkningen för efterföljande led visar på oförändrade eller till och med sjunkande priser hittills i år. Produktionen av matfågel har ökat mer än övriga köttslag. Kortare uppfödningstider ger flexibilitet att snabbare anpassa produktionen till marknadens efterfrågan, så länge inga investeringar i byggnader och annan infrastruktur behöver göras.

Marknaden för får- och lammkött går som redan konstaterats i en annan riktning än de tre största köttslagen. Att förbrukningen ökat och drivit fram en importökning hittills i år kan hänga ihop med att konsumentgrupper som traditionellt äter mycket lammkött också lagat mer mat hemma.

Fler hemmamiddagar och färre restaurangbesök ökar andelen svenskt kött
Andelen svenskt kött är betydligt högre i dagligvaruhandeln än i privata restauranger, medan andelen i offentliga kök ligger däremellan.

– När vi reser mindre, äter mer sällan på restaurang och distansarbetar, samtidigt som gymnasieskolorna varit stängda under våren, så betyder det också att vår diet plötsligt förändrats. Det blir mer svenskt kött och mindre importerat när vi lagar fler måltider i hemmen, menar Åsa Lannhard Öberg.

Efterfrågan på kött har minskat totalt sett
Vi har sannolikt även ersatt lagade mål mat med snabbfixade rätter som macka, fil eller gröt – där köttet har en mer undanskymd plats. Sammantaget har efterfrågan på kött och i synnerhet importerat kött minskat. Den nya dimensionen i en pågående importminskning är att efterfrågan plötsligt förskjutits från restaurangsektorn till dagligvaruhandeln, där andelen svenskt kött är högre. Branschföreträdare menar att problem med tillgänglighet och transporter av importerat kött är av underordnad betydelse. Samtidigt bör åtminstone delar av den minskade förbrukningen hittills i år bero på att svensk köttproduktion inte hunnit anpassas till en hastig efterfrågeökning. Att utbudet understigit efterfrågan vittnar stigande priser om.

Liknande effekter globalt
Pandemin påverkar hela världen på många sätt, även livsmedelssektorn. Analyser gjorda av Världshandelsorganisationen, WTO, visar dock att handeln med livsmedel påverkats i mindre utsträckning av pandemin jämfört med många andra sektorer, och att anpassningar av handelssystemet till det nya läget genomförts snabbt. Handeln med livsmedel och jordbruksprodukter har ökat till och med april i år, men de globala producentpriserna har sjunkit överlag.

EU-kommissionen menar att en tydlig förskjutning skett inom EU från betydligt färre måltider i privata och offentliga restauranger till en motsvarande ökning i hemmen. En likartad utveckling som noteras för Sverige med andra ord. Det har även förekommit utbrott av Covid-19 i livsmedelsindustriföretag i flera EU-länder. Bland annat har slakterier drabbats och detta har inneburit periodvis minskad personalstyrka och slakt, i vissa fall även helt stängda slakterier. En del företag har också glesat ut bland personalen i förebyggande syfte. Transporter av framför allt levande djur har också begränsats under pandemin.