Vad som påverkar lönsamheten varierar för företagen inom livsmedelskedjan. Genom att utveckla kopplingar till exempelvis ursprung och andra mervärden, som konsumenter är beredda att betala för, kan till exempel lönsamheten för animalieproducenter och vattenbruket öka. Spannmålsodlare och livsmedelshandel konkurrerar i högre grad med pris. Det framgår av en ny rapport från Jordbruksverket.

I dag lämnar Jordbruksverket den första fördjupade analysen inom regeringsuppdraget Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Rapporten bekräftar att företagens lönsamhet i livsmedelskedjan påverkas av produktivitet och förädlingsgrad – men visar också på skillnader mellan olika typer av företag i kedjan.

Exempel på företag där lönsamheten främst drivs av produktivitet, dvs. att företagen kan producera mer till en lägre kostnad, är spannmålsodlare och livsmedelshandlare.

För branscherna husdjursskötsel (animalieproducenter), blandat jordbruk, odling av fleråriga växter, fiske samt vattenbruk tycks förädlingsgraden vara viktigare för lönsamheten. Det innebär att företagen behöver ta fasta på vilka produktegenskaper – till exempel miljöpåverkan, ursprung – som konsumenterna är beredda att betala för.

− Det verkar som att konkurrenskraft och lönsamhet i flera branscher i det första ledet i livsmedelskedjan skapas genom att utveckla attraktiva egenskaper som bygger på de svenska mervärdena. I praktiken kan det innebära en konkurrensfördel att lyfta varifrån maten kommer och hur den har producerats, förklarar Camilla Burman på Jordbruksverket.

Fördjupad studie bekräftar samband

Det övergripande målet för livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar på ett hållbart sätt, samtidigt som relevanta miljömål nås. Jordbruksverket har i uppdrag att årligen utvärdera och följa upp livsmedelsstrategin och utvecklingen i livsmedelskedjan. Att de positiva samband som finns på branschnivå även finns på företagsnivå bekräftar att det ramverk vi valt för de årliga rapporterna är ändamålsenligt för att beskriva utvecklingen i livsmedelskedjan.

− Ett viktigt syfte med rapporterna är att regeringen och andra aktörer har relevanta beslutsunderlag i arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin. Det handlar i slutändan om att företagen får rätt förutsättningar för att bli konkurrenskraftiga och att matproduktionen ökar på ett hållbart sätt i hela Sverige. För vi har en fantastik livsmedelskedja i Sverige, en djurproduktion som använder minst antibiotika i EU, en produktion som ger mindre avtryck på miljön och klimatet än produktionen i många andra länder, och det är något som behöver framgå och konsumenterna behöver veta om det, säger Christina Nordin på Jordbruksverket.