Flytgödsel från grisar läckte mer metan under lagringen än flytgödsel från mjölkkor. Minst metan avgick från lagringsbehållare med rötrest. Det var stor variation mellan behållare och temperaturen påverkade emissionerna betydligt för alla studerade behållare i en ny dansk studie.

Studien är publicerad av Makus Hoffmann på Greppa Näringen som anger att ofta är det fokus på metanavgång från matsmältningen hos idisslare men metan avgår också från flytgödselbehållare där gödseln lagras. I Danmark är cirka 25 procent av flytgödselbehållarna på grisgårdar och 10 procent av behållarna på gårdar med mjölkkor täckta med en spänd PVC-duk. Syftet är att minska tillförsel av regnvatten och att minska ammoniakavgången. PVC-taket är inte gastätt och det är oklart hur det påverkar metanavgången.

Metan från tio flytgödselbehållare
Danska forskare mätte metanavgång från behållare på två gårdar med kor, sex gårdar med grisar och från två behållare med rötrest från nötflytgödsel. Storleken på behållarna varierade från 800 till 7 200 m3. Fem av behållarna hade PVC-tak. Vid varje behållare mättes metanavgång vid 6 till 10 tillfällen per år fördelat på olika årstider under åren 2020 till 2022. Varje mättillfälle pågick under 30 minuter till 4 timmar och gjordes dagtid.

Grisgödsel läckte mest metan
Temperaturen påverkar metanavgången och årsmedeltemperaturen i gödseln var 13,8 grader. Det är varmare än i tidigare svenska och danska studier och 4,4 grader mer än årsmedeltemperaturen där studien gjordes. Metanavgången varierade från 0,01 till 14,8 kg per timme per behållare och var som lägst på vintern och högst i augusti. Emissionen i relation till volymen gödsel i behållarna varierade från 0,01 till 11 gram per m3 och timme under året.

Flytgödsel från grisar hade det högsta årsmedelläckaget med 1,56 gram per m3 och timme. Flytgödsel från mjölkkor hade 0,63 och rötrest 0,50 gram per m3 och timme. Metanavgången från rötresten var 68 procent lägre än från grisflytgödseln och 21 procent lägre än från nötflytgödseln. Det fanns en tendens till att mer metan läckte från behållarna med tak. Det skulle kunna bero på att taket utgör en viss isolering som håller kvar värmen ovanför gödselytan men forskarna menar att det hade behövts mer mätningar för att bekräfta det.

Avslutningsvis fanns en stor variation i avgång av metan mellan behållarna. Stor variation kan med viss optimism tolkas som att det går att påverka och därmed minska metanavgången. Det var särskilt en av behållarna med grisgödsel som hade betydligt lägre avgång än de andra men forskarna kunde inte förklara varför, men föreslår att studier av mikrobiologin i olika gödselslag kan vara ett viktigt spår att gå vidare med.

Forskarna ger inga tydliga råd om vad lantbrukaren kan göra för att minska metanavgången från sin flytgödselbehållare men andra studier i danska stallsystem har visat att surgörning med svavelsyra i stallet kan minska metanavgången betydligt.