Välmåendet hos Sveriges mjölkbönder har inte förändrats under Covid-19-pandemin utan var på samma nivå 2021 som 2016. Den främsta anledningen till detta verkar vara att det dagliga arbetet på gården inte har förändrats nämnvärt under pandemin. Det visar ett projekt genomfört på Sveriges lantbruksuniversitet.

–        Lite överraskande ser vi inga skillnader i mjölkbönders välmående före jämfört med under pandemin. Detta trots att både forskare och samhällsdebattörer försöker trycka på det, säger Dr. Annie Roos, som ledde projektet vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Forskarna har utgått från en enkät om välmående som gjordes 2016, och har jämfört de resultaten med nya data som samlades in under 2021. Syftet var att undersöka om välmåendet hade förändrats under denna period och vilken betydelse pandemin hade haft. Resultaten pekar på att mjölkbönderna upplever att deras välmående var lika bra 2021 som 2016, och att det alltså inte hade skett någon förändring.

Den fördjupade intervjustudien i projektet ger tänkbara förklaringar till att välmåendet inte har förändrats. En viktig faktor är att mjölkböndernas arbetssituation och deras dagliga sysslor inte har förändrats nämnvärt, vilket tyder på att vardagen har fortlöpt på ungefär samma sätt som för 5 år sedan. Detta tyder på att pandemin har påverkat mjölkböndernas välmående mindre i jämförelse med de grupper i samhället som har upplevt omfattande begränsningar i vardagen.

–        Framförallt vill vi belysa att mjölkbönderna i studien inte upplever så stor förändring i sitt sociala liv. De var redan ganska isolerade och arbetade ensamma. Ett exempel som lyftes av en mjölkbonde vi intervjuade var att de redan var vana vid att umgås med kollegor över telefon, säger Annie Roos

Däremot ses pandemin som en ögonöppnare gällande mjölkböndernas sårbarhet, och deras gårdars sårbarhet. De oroar sig nu mer för vad som kan hända om de eller någon närstående skulle bli sjuk. I och med det inser de att det behövs stöd för att klara en sådan utmaning. Detta har visat sig tydlig t.ex. när barnen har behövt vabbas mer under pandemin än tidigare. Det har varit ansträngande för familjen och har gått ut över säkerheten på gården i och med att barnen har behövt delta mer i den dagliga driften. Detta har även påverkat jämställdheten på gården negativt.

Företagens lönsamhet upplevs dock ha påverkats positivt, detta på grund av en ökad efterfrågan på svenska livsmedel under pandemin. Samtidigt finns det många som har tankar likt “jobbet måste fortgå oavsett hur man mår” och “vi lever i ett ekorrhjul för gårdarna blir större och större”, vilket ändå visar att välmåendet kan vara ansträngt i jämförelse med övriga medborgare. En ny studie kring detta ska nu ta reda på om så är fallet.

Om projektet

“Mjölkbönders välmående i kristider – en multimetodstudie i spåren av covid-19” pågick under 2021 och finansierades av Kungliga skogs- och lantbruksakademin. Projektet hade som syfte att se om välmåendet hos Sveriges mjölkbönder har förändrats över en 5-årsperiod med särskilt fokus på Covid-19-pandemin. Involverade i projektet var huvudsökande Dr. Annie Roos och medsökande Dr. Nina Lind, båda verksamma som forskare på Institutionen för ekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Resultatet från projektet kommer att sammanfattas i en vetenskaplig artikel inom kort.