Efterfrågan på energigrödor från åkermark kommer med all sannolikhet att öka. Därför gäller det att planera för hållbara energiodlingar, resonerar JTI,  Institutet för jordbruks- och miljöteknik. JTI har tillsammans med SLU utvecklat en modell som kan ge en bild av olika hållbarhetsaspekter vid odling av energigrödor.
– En energigröda bör bidra till en hållbar utveckling, men det är flera typer av hållbarhetsaspekter som ska vägas samman och ibland pekar aspekterna åt olika håll, säger Carina Gunnarsson, forskare på JTI.
Med hjälp av länsstyrelsen Västra Götalands län och Hushållningssällskapet Skaraborg valde forskarna ut fyra hållbarhetskriterier som bedöms som viktiga inför energigrödeodling: växthusgaser, kväveutlakning, energibalans och inverkan på landskapsbilden.
– De tre första kriterierna går att beräkna med hjälp av livscykelanalys. Men inverkan på landskapsbilden, som är en mycket viktig fråga, var svårare att beräkna, säger Serina Ahlgren, forskare på SLU.
För att lyckas med detta utvecklades ett poängsystem utifrån fem frågor som behandlar bland annat odlingens storlek, påverkan på landskapets topografi, landmärken och vyer.
Man utvecklade sedan en modell med i första hand regionala och lokala myndigheter som tänkta användare, och testade modellen på en salixodling i Västra Götaland, i vad som i odlingssammanhang benämns Götalands norra slättbygder (Gns). Varje kriterium i modellen relaterades därför till vad som gäller grödor med bäst och sämst resultat i Gns.
Testet av modellen visade bättre resultat för salix än för höstvete och vall när det gällde energibalans, växthusgaser och utlakning, men sämre när det gällde landskapsbilden.
– Resultaten var känsliga för antaganden om till exempel avkastning och gödsling, säger Carina Gunnarsson, och menar att om modellen utvecklas med fler kriterier och fler grödor, skulle den kunna fungera som underlag för val av grödor eller av odlingsplats och visa användaren hur olika val påverkar hållbarhetskriterierna.
Forskarna anser att modellen kan ge ett bra underlag, men att det behövs ytterligare metodutveckling eftersom hållbarhetsbedömningar är komplexa.
Projektet har finansierats av Energimyndigheten.