Ett treårigt försök i Danmark visar på en förhållandevis liten förtjänst med Yaras N-sensor. I höstvete blev skörden i snitt under försöksåren endast 100 kg större där man använt N-sensor jämfört med där man gödslat med fast inställning över hela fältet.
Yaras N-sensor har sålts i över tio år och är en sensor som monteras på traktorns tak. Därifrån registrerar den grön biomassa i fältet och denna information behandlas av ett dataprogram som styr mänden kvävegödsel från den efterföljande spridaren. Tanken är att grödan ska gödslas på ett optimalt sett, det vill säga mer där det behövs mer och mindre där det inte blir någon lönsam skördeökning av allt för mycket kväve.
När försöken startade år 2008 hade man en förväntan om plus 500 kg per hektar där man använder N-sensorn, men så är alltså inte fallet. Nu är skördeökningen inte den enda vinsten med en N-sensor. Genom att den minskar gödselgovan på delar av fältet där detta är befogat minskar kostnaderna för gödsel utan att skörden minskar. Men N-sensorn är en stor investering, cirka 280 000 kronor, så det måste till en rejäl kostnadssänkning för gödseln när inte skörden ökar markant för att motivera inköpet av sensorn.
Där N-sensorn däremot fungerat mycket bra är i försök vid glyfosatbehandling av spannmål före skörd. N-sensorn registrerar gröna partier i spannmålen och mängden glyfosat kan styras exakt efter detta. Där har man märkt en markant minskning av mängden glyfosat per hektar utan att resultatet försämrats. För svenska lantbrukares del har detta dock mindre betydelse eftersom det inte är tillåtet att snabba på mognadsprocessen med glyfosat i spannmål i Sverige.