Regeringen i Nederländerna har startat ett gigantiskt projekt för att banta ned landets jordbruk och få fason på kväveutsläppen. Ett 25 miljarder euro tungt paket som löper fram till 2035 ska locka möjligast många djurgårdar att sluta eller ställa om produktionen.
Det skriver finska Landsbygdens Folk som fortsätter:

Strax före julen tillkännagav regeringschefen Mark Rutte det kontroversiella paketet. Målet är en radikal jordbruksreform. Landets djurhållning ska reduceras med hård hand. En tredjedel av alla grisar, kor och hönor borde avskaffas.

Nederländerna har en massiv och brett upplagd jordbruksproduktion. Branschens företag producerar frukt och grönsaker, blommor, nöt-, gris- och fågelkött och mejeriprodukter till ett värde av mer än 65 miljarder euro per år.

Nästan 1,6 miljoner mjölkkor huserar på landets mer än 16.000 mjölkgårdar. Antalet djur kulminerade 2016/2017, då 1,75 miljoner kor räknades in. Sedan dess har mjölkkornas antal börjat minska.

Den nederländska landsbygden är därtill hemvist för elva miljoner grisar, fördelade på 3.000 gårdar. Hönor finns det gott om, närmare 49 miljoner fjärderfän häckar på gårdarna, som varje år producerar omkring en miljon ton fågelkött.

Bred produktion på en minimal yta
Allt detta ska samsas på en yta av 41.500 kvadratkilometer. Nederländerna är efter USA världens största exportör av jordbruksprodukter på en nästan 300 gånger mindre yta. Å andra sidan svarar jordbruket för sexton procent av landets utsläpp av drivhusgaser.

Metanutsläppen från kor spelar en betydande roll i sammanhanget. Regeringen försöker därför bereda alternativa möjligheter för en övergång till ett extensivare jordbruk. Ett program färdigställdes nyligen efter nio månader långa koalitionsförhandlingar.

Nederländernas högsta förvaltningsdomstol fastställde för två år sedan att regeringen har gjort för litet för att dämpa följderna av jordbrukets kväveutsläpp i miljön. Detta bryter mot EU-rätten, ansåg domarna.

Sedan dess snickrar premiärminister Rutte och hans koalitionsregering på en lösning. Målet är att finna alternativ och nya utvägar för bönderna. Reformer måste till och i nödfall återstår inget annat alternativ än att flytta bort från gårdar som ligger i skyddsområden.

Stanna eller flytta annanstans
Nu har planen släppts ur säcken och reaktionerna varierar. Under en övergångstid på tretton år måste en del djurbönder förändra driften, flytta eller lämna jordbruket för gott. Staten har reserverat medel för ekonomisk kompensation.

Parallellt försöker man konstruera nya affärsmodeller för jordbruket, för att främja biobaserade byggmaterial, kolcertifikat och metoder som binder kväve. Ett samhällsfördrag som ska främja god djurhållning är också aktuellt.

Regeringen förväntar sig att livsmedelsbranschen medverkar med ett komplett uthålligt livsmedelskoncept där djurvälfärden står i centrum. Matkedjorna ska föra en uthållig inköpspolitik med rättvisa betalningar till producenterna.

Landets största producentorganisation LTO betraktar det i princip som positivt att regeringen ställer höga belopp till förfogande för att ställa om jordbruksnäringen på en uthålligare bog.

Som ett minus invänder LTO-ordföranden Sjaak van der Tak ändå själva konstruktionen. I stället för att uppmuntra producenter att sluta, borde staten i högre grad bevilja medel för innovationer på bestående gårdar.