Mer än 20 procent av det grovfoder som lagras i en plansilo försvinner spårlöst som koldioxid och värme. Det betyder stora ekonomiska förluster eftersom grovfoder är det enskilt viktigaste fodermedlet i bland annat mjölkproduktionen. Nu ska forskare ta reda på vad som orsakar förlusterna och hur de kan motverkas.
Ett nytt forskningsprojekt ska ta sig an de omfattande lagringsförlusterna av grovfoder i mjölk- och köttproduktionen. Det handlar om att ta reda på vilka förlusterna blir med olika silotyper och vad förlusterna beror på. Dessutom ska forskarna undersöka vilka typer av jäst som förekommer i fältfloran.
– Bättre lagring av foder är bra för ekonomin, miljön och djurhälsan, säger Rolf Spörndly, forskare på SLU, vår hypotes är att förlusterna bland annat beror på att fodret tas ut under lång tid. Då kommer syre in till grovfodret och startar en nedbrytningsprocess som blir kraftigare av den jäst som finns naturligt i fodret.
Projektet kommer att pågå under 3 år och forskarna kommer att följa 8 plansilor, 5 tornsilor, 2 slangsilor och 100 balar på totalt 5 gårdar. De kommer också att kartlägga förekomsten av olika jästsorter över landet och undersöka vilken roll jästen spelar i nedbrytningsprocessen. Ett av målen med projektet är att lantbrukare ska få ett bättre beslutsunderlag när de väljer ensileringsmetod.
Projektet beviljas totalt 1 730 000 kronor. Forskning inom Stiftelsen Lantbruksforsknings mjölkprogram finansieras av svenska mjölkbönder genom Arla, Gäsene, Norrmejerier, Gefleortens och Skånemejerier.