Jordbruksverket har kompletterat förslaget på utformning av ekonomiskt stöd till jordbruksföretag som drabbats av vårens och sommarens torka och senare regn. Myndigheten har utrett olika förslag till fördelning, och förordar att stödet riktas till de som är mottagare av det befintliga stödet till unga jordbrukare.

Den 17 augusti fick Jordbruksverket i uppdrag att lämna kompletterande förslag till utformning av ekonomiskt stöd till jordbruksföretag som har drabbats av vädersituationen under våren och sommaren. Bakgrunden var att väderläget förändrats sedan det ursprungliga regeringsuppdraget den 13 juli. Den rikliga nederbörden under den senare delen av sommaren har inneburit ytterligare problem för jordbruket, utöver den tidigare torkan. Regeringen önskade därför att förslaget även tar hänsyn till detta.

Fyra olika alternativ utredda
Jordbruksverket har utrett följande alternativ för fördelning av stödet:

Fördelning till mottagare av befintligt stöd för unga jordbrukare
Fördelning till mottagare av befintligt gårdsstöd
Fördelning till jordbrukare med växtodling samt grovfoderbaserad animalieproduktion
Fördelning till särskilt drabbade jordbrukare genom individuell ansökan

— Jordbruksverket förordar att stödet fördelas till mottagare av det befintliga stödet till unga jordbrukare. Unga jordbrukare som nyligen etablerat sig är en grupp som är särskilt utsatt när det uppstår störningar i produktionen och på marknaden. De har små reserver och har svårare att få förmånliga krediter. För Sveriges långsiktiga livsmedelsproduktion spelar unga jordbrukare stor roll, säger Andreas Mattisson, biträdande avdelningschef på Jordbruksverket.

Övriga alternativ som Jordbruksverket har utrett medför betydligt högre kostnader för administration samt riskerar att inte uppfylla kontrollreglerna som i sin tur kan leda till sanktioner för Sverige. En nackdel om stödet fördelas till många är att summan för stödet blir väldigt litet per företagare, vilket gör det osäkert om stödet gör någon större skillnad för den enskilde. Kravet på att pengarna från EU ska betalas ut senast den 31 januari begränsar också vilka alternativ som är praktiskt möjliga att genomföra.

Dialog med branschorganisationer
Som en viktig del i arbetet med att utforma förslaget har Jordbruksverket inhämtat synpunkter från branschorganisationer och näring samt berörda myndigheter på hur Sveriges del av krisreserven från EU bör fördelas. Flera branschorganisationer har i samrådet föreslagit att stödet fördelas brett.

— Vi har tagit till oss alla inspel och värdesätter dialogen med näringen. Flera branschorganisationer har också betonat vikten av att de ordinarie stöden betalas ut i tid, eftersom de stöden verkligen gör skillnad för jordbruket. Detta är också Jordbruksverkets högsta prioritet. Det vi behöver är en robusthet i lantbruket för att säkra konkurrenskraften och lönsamheten även i oroliga tider, säger Andreas Mattisson.

För Sveriges del handlar det ekonomiska stödet från EU:s krisreserv om cirka 65 miljoner kronor. Regeringen kan besluta om upp till 200 procent i nationell medfinansiering, vilket skulle innebära att den totala summan för stödet blir omkring 200 miljoner kronor.

Nästa steg är att regeringen beslutar om hur stödet ska utformas.