Hållbar utveckling inom livsmedelsproduktionen står högt på listan över aktuella forskningsområden, eftersom livsmedelsproduktionen är oundviklig och samtidigt utgör ett område med stor utvecklingspotential.

Det är därför väsentligt att sätta ambitiösa men samtidigt realistiska mål för att upprätthålla allmänhetens förtroende och stöd för livsmedelsproduktionen. Det framkom vid danska Svinekongressen i Herning i förra veckan.
I Danmark har ett antal delmål och rekommendationer antagits av några av de viktigaste aktörerna inom sektorn, Landbrug & Fødevarer, Danske Svineproducenter och Danske Svineslagterier. Rekommendationerna och delmålen är baserade på öppenhet, hälsa, klimat, hållbarhet, djuromsorg och utbildning av jordbrukare. Det slutgiltiga målet är att uppnå en klimatneutral grisuppfödning senast 2050 och att uppnå den högsta nivån av djuromsorg och djurhälsa i världen.

Delmålen omfattar nya avelsmål från 2023 för att förbättra överlevnaden hos suggor och smågrisar. Dessutom har visionen ett särskilt fokus på bevarande av grissvansarna för djuromsorgens skull, så att 90 % av de danska grisarna ska ha hela svansar år 2035. En annan framträdande punkt i planen är att främja andelen lösgående suggor, vilket gynnar djurens rörelsefrihet och därmed deras allmänna välbefinnande.

Slutligen finns det naturligtvis ett mål för att minska koldioxidutsläppen från grisuppfödningen, vilket i delmålen specificeras som en 50-procentig minskning fram till 2030, med utgångspunkt i 2005.

Ett annat viktigt tema på kongressen var avvänjning utan zink. Zink blev förbjudet i grisproduktionen i somras i hela EU.

Seges Innovation har tillsammans med andra partner tagit fram effektiva metoder för att bekämpa diarré hos smågrisar.
Sedan medicinsk zink fasades ut från danska grisgårdar den 26 juni 2022 har många letat efter nya metoder för att förebygga avvänjningsdiarré hos smågrisar utan att öka användningen av antibiotika. Därför samarbetar Seges Innovation i tre projekt med olika universitet, institutioner och företag för att hitta sätt att förebygga avvänjningsdiarré.

Proteiner från lamor förebygger tarminfektioner
Ett av de projekt som kommit längst i sin utveckling är Ablacto+, som är nanokroppar som utvunnits från antikroppar. Nanokroppar hjälper till att binda bakterier som främjar diarré. De bundna bakterierna kan inte fästa på tarmslemhinnan utan utsöndras istället i avföringen, vilket gör att grisarna inte får diarré. Det är en tillsats i form av ett protein som ges till grisarna.

– Ablacto+ är en ny produkt som Bactolife ApS har utvecklat och som för närvarande testas vid Grönhøjs försöksstation. På lång sikt kan det bli ett alternativ till antibiotika när diarré uppstår hos smågrisar vid avvänjning. Proteinerna utvinns ur blod från lamadjur. Proteinet kan sedan kopieras i ett laboratorium hos Novozymes, som också är partner i projektet, säger Niels Jørgen Kjeldsen, chefskonsult på Seges Innovation.

Det pågående projektet stöds av GUDP. Förutom Bactolife ApS, Novozymes och Seges Innovation ingår även Danmarks tekniska universitet och Århus universitet i partnerskapet. Hittills har Ablacto+ testats vid Århus universitet i ett infektionsförsök där kolibakterier som orsakar diarré har förekommit. Grisarna som fick Ablacto+ i fodret hade en minskad förekomst av kolibakterier och en ökad tillväxt jämfört med kontrollgruppen. Projektet förväntas vara klart i slutet av 2022.

Vaccin mot avvänjningsdiarré utvecklas tillsammans med covid-19-vaccin
I ett annat projekt utvecklar Köpenhamns universitet, Seges Innovation och vaccinföretaget AdaptVac ett vaccin mot avvänjningsdiarré. Här använder forskarna vid Köpenhamns universitet samma teknik som de använde för att utveckla det danska covid-19-vaccinet. Projektet kallas Pigvac och har en budget på 14,7 miljoner danska kronor, varav 11 miljoner danska kronor är stöd från Innovationsfonden.

– Den tekniska plattform som används för covid-vaccinet kan användas för andra vacciner. Plattformen har gett humanvacciner med mycket lång skyddstid. Forskarna utvecklar vaccinerna genom att använda virusliknande partiklar till vilka antigener, dvs. det man vill skydda sig mot, kan kopplas på partiklarnas yta, säger Poul Bækbo, chefskonsult på Seges Innovation, och fortsätter:

“När man sedan injicerar det i grisarna uppfattar kropparna det som ett virus och börjar producera antikroppar mot det som finns på ytan – nämligen spikproteiner, som vi känner igen från covidviruset.”

Vaccinet ger grisarna ett långtidsskydd genom att stärka deras immunsystem så att de producerar antikroppar mot Lawsonia, Brachyspira och E. coli. Nästa steg i utvecklingen av vaccinet är att testa vaccinet i en produktionsbesättning av suggor, som sedan kan överföra antikropparna till sina smågrisar via råmjölken. Projektet beräknas vara klart i december 2023.

Biogas var även det hett, med tanke på de höga energipriserna och att gödsel från grisar är ett bra drivmedel i en biogasanläggning.
På kongressen berättade representanter från danska Lemvig kommun, som har möjlighet att bli självförsörjande på grön gas, om sitt projekt som är en riktig solskenshistoria enligt dem själva.
I skrivande stund har Lemvig kommun en biogasanläggning som byggts av det innovativa företaget Lemvig Biogas och som producerar biogas av gödsel från boskap.
Lemvigs kommun har höga ambitioner när det gäller hållbar utveckling och har en egen klimathandlingsplan, DK2020. I klimathandlingsplanen anges att kommunen har som mål att minska koldioxidutsläppen med 45 procent fram till 2030. För att uppfylla denna höga ambitionsnivå har det nystartade företaget Lemvig Green Development börjat bygga en ny biogasanläggning. Den nya biogasanläggningen kommer att producera biogas av gödsel från de grisar som inte redan används i Lemvig Biogas produktion. Strategin understryker hur Lemvig Green Development sätter klimatet och den hållbara utvecklingen främst, eftersom de inte vill ta arbete från Lemvig Biogas, utan i stället tänker använda kommunens kvarvarande potential vad gäller grisgödsel. Lemvig Green Development satsar stort på projektet, vilket återspeglas av det tresiffriga miljonbelopp som de satsar på det. Samtidigt vill de att fler jordbrukare ska ansluta sig till projektet på lång sikt.

Den biogas som produceras är i första hand avsedd att försörja kommunens invånare och industriföretag, och drömmen är att skapa cirkulär energi lokalt i kommunen. På det hela taget är Lemvig ett utmärkt exempel på framtidens kommuner.