Genom att göra prognoser utifrån vädret går det att förutsäga hur stora angreppen av växtskadegörare kommer att bli. Bra prognoser gör att bekämpningen kan anpassas mer exakt; mängden bekämpningsmedel kan minskas med lägre kostnader och mindre miljöpåverkan som resultat.
Växtskadegörare kan orsaka mycket omfattande skördeförluster. Vädret är en av de viktigaste faktorerna för hur växtskadegörare trivs och breder ut sig. Om det med stor sannolikhet går att förutsäga ett angrepps storlek kan besprutningen anpassas mer exakt som ett led mot integrerad bekämpning och andra miljövänliga bekämpningsformer som på så vis underlättas.
Forskningsledare Lars Wiik vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har utvecklat flera prognosmodeller för att förutsäga växtskadegörares angrepp, bland annat för bladfläcksvampar på höstvete. Med statistisk analys kan sambandet mellan växtskadegörare och väderlek beskrivas. Modellen för bladfläckssvampar bygger på mängden nederbörd i april och maj skördeåret, den högsta temperaturen i oktober föregående år och den lägsta temperaturen i mars skördeåret. Ingen modell är hundraprocentig, men ju fler faktorer som används desto säkrare blir resultaten. Som syns i grafen nedan stämde modellen tretton år av femton eller 87 procent av fallen.