Torrfläcksjuka är en relativt ny potatissjukdom som ännu inte blivit något stort problem i den svenska odlingen.
Det svåraste med Torrfläcksjuka, eller Alternaria som den egentligen heter, är att konstatera att det är just detta angrepp potatisen har. Det ser ut som små bruna fläckar och kan lätt förväxlas med brist på kalium, mangan eller magnesium.
Det är en svamp och den kan bekämpas med Amistar eller Signum.
– Man kan ha viss effekt mot Alternaria även med bladmögelpreparatet Tanos eller mankozebpreparat, säger Björn Andersson på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU i Uppsala.
I USA har man problem med Alternaris som är resistent mot växtskyddsmelel, men det är inget man sett i Sverige.
De största problemen i Sverige har man i Skåne i stärkelseodlingar eftersom dessa växer längre.
Stjälkbakterios orsakad av Dickeya spp blir vanligare i allt fler länder och sprids via utsäde.
Angreppet av Dickeya är svårt att skilja från stjälkbakterios orsakad av andra arter och en test är nästan tvunget för att man ska vara säker. Det anser Åsa Rölin, på Hushållningssällskapet i Skaraborg. Enligt hennes undersökning har smitta med Dickeya solani främst kommit med utsäde som har ursprung från Nederländerna men det förekommer i fler och fler länder.
Vid odling av högre klasser av friskt utsäde bör man även vara extra noga med rengöring av maskiner mellan partier och mellan olika fält för att minska risken för introduktion av smitta.
För att undvika problem med stjälkbakterios bör man ha väldränerade fält, bra markstruktur, friskt utsäde, god hygien och torra upptagningsförhållanden.