Under perioder med stora svängningar vad gäller spannmålspriser kan det lätt uppstå problem med lagringskapaciteten på gården. Mängden lagrad spannmål ute på gårdarna var större under vintern och våren 2010 jämfört med tidigare år. Anledningen var att spannmålspriset var litet under denna period och många lantbrukare väntade på en prisuppgång före försäljning. Nu har priset gått upp rejält och de som hade spannmål kvar från 2009 har sannolikt sålt denna.
Dock finns det en mängd animalieproducenter som varit synnerligen framsynta och köpt foderspannmål för lång framtida förbrukning till priser runt 1 krona per kg, vilket var möjligt ända fram till maj i år. Nu när deras tröskor har börjat rulla på fälten kan det vara svårt att få plats med årets skörd.
Då finns det två sätt att lösa detta på. Om man tror att nuvarande prisnivå inte kommer att vara bestående, utan att priset på spannmål återigen sjunker i höst, ja då ska man naturligtivs sälja spannmål nu och köpa ny till djuren i vinter. Tror man att nuvarande prisnivå står sig eller att priset till och med går upp ytterligare, ja då måste man finna lagringskapacietet på gården. Ett sätt är att lagra spannmål i slang. Det har en stor fördel eftersom tekniken inte kräver någon som helst investering. Det enda man behöver är en markyta som är fast och hård med avrinning så det inte blir stående vatten. Man kan myket väl använda en vändteg på en åker. Det finns maskinentreprenörer runt om i landet som utför spannmålslagring i slang och kostnaden är cirka 5–8 öre per kg inklusive slang. Det går utmärkt att lagra spannmål i slang när vattenhalten är mindre än 20 procent. Då blir det ingen ensileringsprocess och spannmålen kan tas ut såväl till bröd- som till fodersäd. Är vattenhalten större kan det ske en ensilering men ska varan användas i en blötutfodringsanläggning är det inget bekymmer.