Mjölk är ett viktigt livsmedel för oss människor, och oavsett om den konsumeras i sin renaste, oförändrade form eller om den är förädlad till produkter som ost och smör, så måste den mjölk vi får från korna, vara en högkvalitativ produkt som produceras till ett så lågt pris som möjligt. Korna behöver vara hållbara och må bra, och belastningen på miljön och klimatet minimeras. Sabine Ferneborg har i sin doktorsavhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet undersökt effekten av tömning av juvret på mjölkmängd, mjölksammansättning och mjölkningseffektivitet.

Den första mjölkningsmaskinen lanserades under 1800-talets andra hälft, och har sedan dess varit föremål för intensiv forskning. Trots att den grundläggande principen fortfarande är densamma, utvinning av mjölk med hjälp av vakuum, har sättet vi mjölkar på utvecklats mycket över det sista århundradet. Ett av de viktigaste tekniska framstegen är utvecklingen av automatiska mjölkningssystem och därigenom fjärdedelsmjölkning. I fjärdedelsmjölkning mjölkas kons fyra juverdelar separat, och påsättning och avtagning av spenkopparna sker individuellt för varje juverdel. Fjärdedelsmjölkning för med sig många fördelar, på grund av de skillnader som finns mellan juverdelarna hos en individuell ko, men står också för utmaningar när tidigare utförd forskning ska appliceras på dessa system.

Sabine Ferneborg har i sin doktorsavhandling undersökt effekten av tömning av juvret på mjölkmängd, mjölksammansättning och mjölkningseffektivitet.

Resultaten visade att den forskning som gjorts på traditionella mjölkningssystem inte är fullt applicerbar på mjölkningssystem med fjärdedelsmjölkning. De visade också att det finns flera faktorer som påverkar mjölkningseffektiviteten i ett automatiskt mjölkningssystem, däribland avtagningsnivån. När mjölkningen utfördes på fjärdedelsnivå kunde pulseringen ökas utan spenskador, och avtagningsnivån ökas utan negativa effekter på juvertömningen. En mer fullständig tömning av juvret hade ingen effekt på mjölkmängden, men påverkade fettavkastningen och mjölkens fettsyrasammansättning, genom en minskad andel kortkedjiga fettsyror. Forskarna såg också att den effekt av foder under mjölkning på mjölkningseffektiviteten som tidigare har rapporterats uteblev, och drog därför slutsatsen att även denna forskning kan behöva ses med nya ögon i dagens automatiska mjölkningssystem.

Sammanfattningsvis visar resultaten av avhandlingen att mjölkningstiden kan kortas med cirka en minut utan påverkan på mjölkmängd, mjölksammansättning eller mjölkkvalitet. Detta medför en ökning i mjölkningseffektivitet, vilket gör att fler kor kan mjölkas per dygn, samt att varje individuell ko får mer tid för andra aktiviteter i automatiska mjölkningssystem.

Avhandlingen Milk Removal. Effect on milk yield, milk composition and milking efficiency in dairy cows, försvaras fredagen den 30 september kl 9.15 i salen Audhumbla, VHC, Ultuna, Uppsala. Opponent är Dr. Kerst Stelwagen, Scilactis Ltd.