ANNONS

Ökad efterfrågan kan ge sämre halmkvalitet

Ökad efterfrågan på halm kan leda till att det blir vanligare att bärga halm av sämre kvalitet. JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik har funnit bland annat höga halter av mögelsporer i halm som har legat ute länge i fält. Dålig kvalitet på halm kan ge besvär hos både djur och människor.
– Det finns inga gränsvärden för hur mycket mögelsporer som är acceptabelt i halm, men de nivåer vi uppmätte låg väsentligt högre än Jordbruksverkets riktvärde för foderspannmål, säger Gunnar Lundin, forskare vid JTI.
Vid upprepad provtagning under en månads tid i halm från vårkorn på ett fält i Uppsalatrakten hittade forskarna betydande halter av både mögelsvampar, jästsvampar och bakterier. Det kan vara svårt att se med blotta ögat att halmens kvalitet har försämrats.
– Det är känt sedan tidigare att dålig halmkvalitet kan ge både fruktsamhetsstörningar i smågrisproduktionen och hälsostörningar hos de människor som hanterar halm, säger Gunnar Lundin.
Undersökningen gjordes mot bakgrund av att efterfrågan på halm kan väntas öka med stigande energipriser, eftersom halm kan användas som energiråvara.
För att bestämma mängden damm och luftburna mikroorganismer i den bärgade halmen använde man en roterande dammkammare som har konstruerats vid JTI. De uppmätta värdena var högre än vad som uppmätts vid tidigare undersökningar, vilket kan bero på att halmen nu blev mer mekaniskt bearbetad.
När halm blir liggande lång tid på fältet efter skördetröskningen ökar risken för angrepp av mögelsvampar. Det gäller särskilt om det blir mycket nederbörd. Att halmen blir liggande hänger bland annat ihop med att halmbärgningen infaller under växtodlingssäsongens mest hektiska tidsperiod, runt månadsskiftet augusti-september. I många fall skjuts halmbärningen också framåt i tiden på grund av besvärliga väderförhållanden under hösten. Nederbörden i Sverige har successivt ökat från 1980-talet och framåt.
Det finns dock även positiva effekter av att halmen ligger en längre tid på fältet. Dels ökar uppsugningsförmågan hos ströhalm när halmens vaxskikt efter hand bryts ner, dels förbättras halmens förbränningsegenskaper genom att alkalimetaller och klor tvättas ut vilket minskar tendenserna till slaggning.

Relaterade artiklar