LRFs gröna näringslivsindex visar på de högsta siffrorna hittills. Det är speciellt delindexen för företag med skogsbruk, trädgård och animalier som är positiva. Däremot är växtodlare och företag inom förädling och tjänster mindre optimistiska kring konjunkturen. – Det är den högsta indexsiffran för skogen sedan vi började mäta. Framför allt har företagen här en mycket positiv syn på prisutvecklingen efter de senaste månadernas kraftiga prisuppgångar på bland annat timmer och massaved, säger Anna Karin Hatt, vd för LRF.

Grönt näringslivsindex bygger på kvartalsvisa bedömningar av konjunkturen bland 1 000 företagare i de gröna näringarna. Frågorna handlar om produktion, priser på producerade varor och tjänster, historisk och framtida lönsamhet, efterfrågan samt priser på insatsmedel.

Det färska indexet visar att framtidstron är stark främst bland lantbrukare som satsar på trädgårdsodling. Där råder stor optimism inför sommaren. Trenden att äta mer säsongsodlat och svenskproducerat håller i sig. Konsumenterna vill också fortsatt ha det fint omkring sig hemma, vilket gynnar prydnadsväxtodlingen.

Växtodlarna, som producerar spannmål, är mindre optimistiska. Det beror på den ökande prisbilden på insatsvaror. Den oron delas också av trädgårdsodlarna och framför allt av de företagare som sysslar med maskinentreprenad, vilka givetvis drabbas negativt av ökande bränslepriser just nu.

– Det som händer på råvarumarknaden är väldigt viktigt för vårt lantbruk. Frågan är om prisuppgången på insatsvaror är tillfälligt eller något som vi måste vänja oss vid. Det finns en hel del som pekar på vatt det är en effekt av en globalt växande medelklass. Ökad köpkraft efterfrågar mer och bättre livsmedel vilket riskerar att driva upp priserna, säger Anna Karin Hatt.

De svenska avräkningspriserna inom animalieproduktion är goda under årets inledning. Mjölkpriserna i Sverige ligger på en historiskt hög nivå. Mjölkproduktionen fortsätter att öka och har gjort så i mer än ett år. Priset på nötkött och lammkött steg kraftigt under första kvartalet, till historiskt höga nivåer, medan priset på griskött ligger kvar på en stabil hög nivå. Det är den starka efterfrågan på svenska mjölk- och köttprodukter i dagligvaruhandeln tillsammans med märkningen ”Från Sverige” som leder till högre priser.

Därför stärks animalieindex under andra kvartalet, men stannar ändå på 97, vilket är en bra bit under index för samma period förra året. Grisföretagarna ser positivt på konjunkturen, övriga inriktningar är mer negativa. Det är även här de internationella priserna på spannmål och i synnerhet soja som oroar och i sin tur driver upp de svenska foderpriserna.

För skogsproducenterna råder fortsatt optimism. Index för skogsbruk fortsätter att öka under andra kvartalet och ligger nu på starka 117. Uppgången under andra kvartalet beror främst på en alltmer positiv syn på prisutvecklingen. Timmerpriserna har stärkts successivt sedan andra kvartalet 2020. Även massavedspriserna har ökat som en följd av den stärkta efterfrågan från massaindustrins kunder. Industrins lagernivåer, av såväl timmer som massaved, var i slutet av 2020 cirka 10 procent lägre än föregående år. Timmerlagren har ökat sedan dess, medan lagren av massaved minskat ytterligare under 2021. Det tvingar industrin till höjda priser och pristillägg på massaved. En analys från Skogsstyrelsen utförd av konsultföretaget AFRY visar att skogsindustrin redan i dag använder tillgången på svensk skogsråvara fullt ut och att möjligheterna att öka uttaget är små.

Undersökningen, bland 1 000 svenska lantbruksföretagare, genomfördes under veckorna 14-16 i år.