Ökat intresse för kvävefixerande bakterier inom vallodling
Flera års erfarenheter, både i och utanför Norden, har visat att kvävefixerande bakterier har en positiv effekt på vallskördarna. Allt fler vallodlare har därför fått upp ögonen för kvävefixerande bakterier, för att maximera kvävepotentialen.
Det finns ett växande intresse för att hitta de optimala förutsättningarna för att använda och utnyttja potentialen hos kvävefixerande bakterier. Det rör sig om produkter som bygger på bakterier som kan kolonisera grödan och tillföra kväve direkt från luften. Tanken är att använda den här nya tekniken för att öka tillgången på kväve utan att behöva tillföra mer traditionella gödselmedel. Resultatet är en ökad skörd och en högre kväveeffektivitet vilket leder till minskade kostnader och minskade utsläpp per enhet foder.
Lyckat försök
På Ogestad Egendom, som brukar cirka 2 000 hektar mark och har 1 800 mjölkkor, tror Gabriel Jonsson på idén att fixera kväve från luften. En av anledningarna är att lantbruket, som han driver tillsammans med sina bröder Henrik och Mattias, ligger i ett område där det ofta är försommartorka.
– Så egentligen skulle vi behöva lägga på ännu mer kväve för att säkerställa höga vallskördar. Men att spela det spelet blir för dyrt, berättar Gabriel Jonsson, som kan konstatera att 2025 präglats av just försommartorka.
För att hitta en lösning testade Ogestad under förra året något nytt. 20 hektar vall behandlades med Nientris, vilket slog mycket väl ut.
– Av försöket kunde vi se en ökad biomassa i vallen. Vi lyckades säkra upp vår förstaskörd och säkerställa vårt vinterlager till våra mjölkkor, säger Gabriel Jonsson.
En ny källa till kväve
Med fjorårets erfarenheter i ryggen var det i år dags att ta nästa steg. Under våren 2025 har 500 hektar vall behandlats med Nientris.
– Får vi ett bra år kommer den här tekniken se till att plantan tar upp några procent kväve till. Om vi får ett torkår som i år har vi en produkt som gör att plantan plockar kväve lite bättre även om vatten inte finns, resonerar Gabriel Jonsson.
Ser skillnad med ögat
Även i Danmark växer intresset för kvävefixerande bakterier i vall. På Ausumgaard, ett ekologiskt lantbruk som är känt för sitt arbete med bioraffinering och biogasproduktion, är vall en viktig del i växtföljden. Här används vallen både för produktion av grovfoder och biogas.
De har valt att testa den kvävefixerande bakterien Vixeran i höstraps och klövergräs. Hittills ser potentialen för ökad avkastning lovande ut.
– Vi har redan goda erfarenheter från vårt försök i höstraps med Vixeran, där vi tydligt kan se skillnad mellan behandlade och obehandlade områden, med blotta ögat, säger Søren Østerby, driftledare på Ausumgaard.
Konsekventa resultat under flera år
På Syngenta, som utvecklar och producerar produkter med kvävefixerande bakterier som Vixeran och Nientris, ser man en stor potential inom detta område. Resultaten från de egna försöken har varit goda och exempel från nordiska lantbrukare pekar på samma tendens.
– I våra försök med kvävefixerande bakterier under de senaste tre åren har vi sett signifikanta merskördar i vall. Det är inte så ofta vi ser så pass konsekventa resultat över flera år eftersom säsongerna skiljer sig så mycket åt. Vi kommer att fortsätta att göra fler försök och demos och ser stor potential inom vallproduktionen, baserat på de resultat vi ser. Vi ser även mycket lovande resultat för de här produkterna när de har testats i raps, säger Jesper Yngvesson, Technical Manager, Syngenta Nordics.