KLS ökar i dag betalningen för slaktdjur av nötkreatur. Det är fjärde gången i år som KLS ökar betalningen för nöt.
Priset stiger i dag med 50 öre per kg.

Nytt pris blir därmed som exempel för ungnöt i viktintervallet 275 till 424,9 kg och klass R+ 47:50 kronor per kg.
– Vi ser en minskad tillgång i marknaden. Efterfrågan från kund och konsument står sig bra och marknaden behöver tillgodoses med den efterfrågade svenska råvaran. Noteringshöjningen är vårt sätt att fortsätta driva värdet och långsiktigt säkra tillgången, säger Dennis Hörnquist, inköpsansvarig på KLS.
Situationen för nötkött är den samma som för griskött. Den svenska produktionen räcker inte på långa vägar till den svenska konsumtionen. En viss marginal är till fördel enligt analytiker, den medför att det går att ta mer betalt för svenskt kött. Men blir importbehovet för stort tvingas allt fler konsumera importerat kött och rätt vad det är kan en stor massa anse att det är lika bra och billigare och man vänder det svenska köttet ryggen.
För att motverka detta måste produktionen av svenskt kött öka och det är bråttom. Detta har KLS vd Viktor Tornberg berättar för Lantbruksnytt i otaliga intervjuer. Nu är lönsamheten så pass god att det är relativt enkelt att göra investeringar i animalieproduktionen.
Produktionsökningen kan ske på flera sätt, nybygge är det de flesta tänker på men även en ökning i befintlig produktion är möjlig. En extra överlevande gris per kull är ytterligare 200 000 slaktgrisar i Sverige per år.
Nötköttsproducenter är med i den skara som har svag lönsamhet enligt alla uträkningar från allt från Jordbruksverket till finansinstitut och rådgivare. Det beror till största delen på att dessa producenter inte storleksrationaliserat i den utsträckning som skett inom gris.
Lantbrukare med dikor är fortfarande i snitt små besättningar och då är det svårt att nå lönsamhet. Det tar som exempel lika lång tid att övervaka tio kalvningar i februari som två hundra.
Ett bekymmer för att storleksrationalisera inom dikor är tillgången till beten då dessa ligger där de ligger och är vitt utspridda över landet.
Detta har man under decennier försökt lösa med betesförmedling och det kan sannolikt utvecklas rejält mycket mer.