Varje år betalar staten ut cirka 27 miljarder kronor i stöd till näringslivet. Syftet är att öka Sveriges konkurrenskraft och tillväxt. Det saknas dock en samlad och tydlig bild av stöden och dess effekter.

Innovationer och växande småföretag lyfts ofta fram som särskilt viktiga för att främja Sveriges tillväxt. Statens stöd är en stimulans till företag som vill arbeta med innovation och utveckling men som inte har tillräcklig privat finansiering. Riksrevisionen har undersökt hur det statliga stödet till innovation och företagande fungerar samt vilka effekter det har. Granskningen avser åtta stödprogram som riktar sig till innovativt arbete hos små och medelstora företag, motsvarande cirka en miljard kronor. Vinnova, Energimyndigheten och Tillväxtverket är de myndigheter som förmedlar dessa stöd.

Svårt att mäta effekt av stöden

Riksrevisionens granskning visar att det ofta saknas förutsättningar att mäta effekterna av statliga stöd till företag. En orsak är att målen för de olika stödprogrammen är otydliga. Stöden har exempelvis som ett mål att skapa tillväxt i samhället men denna tillväxt har inte kunnat verifieras i genomförda effektutvärderingar.

– Utan användbara data och uppföljningsbara mål är det svårt att utvärdera resultatet av stöden till näringslivet eller att visa att stöden har effekt. Regeringen behöver därför öka kunskapen om både stödet och dess effekter, säger riksrevisor Margareta Åberg.

Riksrevisionen betonar samtidigt att stöden – trots dessa brister – är en samhällsinvestering som kan komma fler till del än de företag som investerar. För att öka tilltron till systemet och styra insatserna dit de gör mest nytta bör dock systemet utvecklas.

– Det kan vara så att stöden har ett värde, både för företagen, andra aktörer och tillväxten. Problemet är att vi i dagsläget inte har kunskap om det och att det är svårt att få det. För att öka tilltron till systemet och styra insatserna dit de gör mest nytta behöver systemet utvecklas, säger projektledare Charlotta von Porat.

Regeringen saknar överblick

Regeringen saknar enligt Riksrevisionen en samlad och tydlig överblick av stöden och dess effekter. Näringsdepartementet har det övergripande ansvaret men hänvisar till sin analysmyndighet. Tillväxtanalys saknar dock lättillgänglig data som möjliggör sammanställning och överblick.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydliggöra Tillväxtanalys uppdrag att bidra med mer systematisk kunskap om företagsstöd. Vidare rekommenderar Riksrevisionen att Vinnova, Energimyndigheten och Tillväxtverket utformar utvärderingarna så att det går att se vilka effekter stöden ger.