Regeringens förslag till genomförandet av ILUC-direktivet riskerar att stå i konflikt med regeringens förslag till nytt styrmedel för biodrivmedel.

Regeringen har två viktiga förslag ute på remiss som riskerar att hamna på kollisionskurs.
I förslaget till nytt styrmedel för biodrivmedel; den s.k. reduktionsplikten, ställs krav på hållbara biodrivmedel och deras förmåga att reducera utsläpp av fossil koldioxid. Dessa krav hanteras dock inte i förslaget till reduktionsplikt utan hanteras i förslaget till genomförandet av ILUC-direktivet. Utöver genomförandet av ILUC-direktivet − som publicerades redan i september 2015 − ska bland annat nya förordningar och föreskrifter tas fram. Dessa är fortfarande inte klara och information kring framtagandet saknas.

Branschen behöver framförhållning

Då det är av yttersta vikt att de som skall uppfylla den föreslagna reduktionsplikten med biodrivmedel vet vilka drivmedel som uppfyller de ännu inte fastställda definitionerna måste dessa skyndsamt utarbetas. SPBI menar att branschen behöver minst 9 månaders framförhållning för upphandling av biodrivmedelsvolymer innan en reduktionsplikt kan börja gälla. För att inte riskera tillgången på hållbara råvaror måste därför de nya definitionerna vara klara senast i september 2017.

Svenska definitioner får inte bli ett handelshinder

Det finns dessutom en uppenbar risk att de svenska definitionerna för avfall och restprodukter kommer att stå i konflikt med det definitioner och tolkningar som gäller inom EU. SPBI anser därför att den kommande förordningen och föreskriften måste notifieras till EU för att säkerställa att den svenska tolkningen inte utgör ett handelshinder.

Ulf Svahn, vd SPBI, säger:

– Det är mycket olyckligt att ett förslag hanterar målsättning och ett annat förutsättningar, särskilt som regeringen har haft lång tid på sig att hantera frågorna. Nu riskerar aktörerna på marknaden att få betala notan för saktfärdigheten.