Törstig sjuttiotaltare. Det krävs en observant förare för att Volvo BM T 650 ska passa dagens dieselpriser.
Volvos D-42 motor känner inte av belastningen utan kör man på fullvarv går det åt lika mycket bränsle om traktorn rullar själv eller har maximal belastning bakefter. Att köra med tomma vagnar är ödesdigert, men svårt att undvika för den som använder traktorn till vägtransporter. Volvo T 650 är alltså olämplig för transporter men rätt använd kan ändå en billig gammal 650 vara ett intressant alternativ för den som vill ha en halvbekväm traktor för 30–60 000 kronor.
Kör man runt på tomgång och flyttar bevattningar eller andra småsysslor runt gården blir dieselförbrukningen rimlig. Likaså om man plöjer med konstant belastning och lägsta möjliga motorvarvtal. Traktorn kan även passa i vallskörden eftersom kraftuttaget når 540 rpm redan vid 1 780 rpm på motoraxeln. Vissa strängläggare klarar sig på än lägre varv och då blir traktorns motorvarvtal lagom.
Personligen har jag mycket erfarenhet av Volvo BM T 650. När jag var tio år gammal bytte mina föräldrar ut en Boxer 350 till en ny Volvo BM 650 årsmodell 1975. Det var vår stora traktor på gården och ett verkligt lyft både vad gäller effekt och komfort. Med endast 40 hektar åker, vilket skulle räcka till både min far och mig hade jag helst sett att man fick plöja fälten åtminstone tre gånger per år så körningarna skulle räcka till.
Jämfört med de äldre Volvo BM traktorerna var det framförallt hytten som var bra på 650. Den hade en modern design och var ganska bekväm med sitt helt plana golv och ställbara ratt. I och med att man sitter relativt högt är sikten skaplig trots att rutorna inte är överdrivet stora.
Jämfört med andra västeuropeiska traktorer var 650 modern när den kom 1970, men den tillverkades på tok för länge. När den gick ur produktion 1982 hade flera av konkurrenterna hängande pedaler, växelspakar till höger och dörrar som öppnades i hyttens framkant. På dessa punkter är 650 omodern.
Växelspaken mellan benen har back och fyra osynkroniserade växlar. Att använda traktorn som lastartraktor är inte särskilt bekvämt. Hög och låg växeln manövreras med en kort spak till vänster om ratten och där sitter även spaken för den kopplingsfria tvåstegade snabbväxeln i de fall traktorn är utrustad med detta. Alla instrument är givetvis analoga och alla strömbrytare finns i instrumentpanelen. Till vänster om föraren finns handbroms och spakar för kraftuttag och till höger för hydraulik. Det finns ett enkel och ett dubbelverkande uttag och det går inte att bygga ut med fler uttag.
De första Volvo BM T 650 har samma hydraulik som Boxer 350 men efter några år kom den modernare M2-hydrauliken.
Volvo BM T 650 har lyftdragkrok som standard. Låsen till lyftdragkroken manövreras med ett ankare som sitter bakom förarstolen. En helt värdelös placering.
Som standard har 650 fläkt med värme och de som önskade friskluft fick sätta en hyttventilator på taket.
Två små rutor på sidorna är öppningsbara samt både den stora och den lilla rutan där bak.
Bränsletanken sitter ovanför motorn närmast hytten, så när man ska tanka tvingas man klättra lite. Det är lätt att komma åt oljestickan och olje- och bränslefilter.
Traktorn har två seriekopplade sexvoltsbatterier, ett under höger respektive vänster fotsteg till hytten.
Det svenska försvaret var en stor kund av 650. Många av dem säljer Försvarets Materielverk ut nu. Dessa kamouflagemålade traktorer saknar lyftdragkrok och trepunktslyft varför användningsorådet blir något begränsat.
För min del han jag köra vår 650 så jag blev nöjd. Traktorn stannade hos oss till 1984 och då hade den gått runt 4 000 timmar och fått ny koppling, bromsar och bussningar i framaxeln. Motorn gick bra förutom en cylinder som gav lite lågt värde vid ett kompressionsprov, men det blev nästa ägares problem.
Totalt tillverkade Volvo BM drygt 26 000 stycken T 650 och nästan alla är tvåhjulsdrivna. Det finns något enstaka exemplar med hydraulisk framhjulsdrift. Vad man nu ska med det till, det borde finnas enklare sätt att värma upp hydraulolja på.
Men tre år innan T 650 upphörde att tillverkas fanns en prototyp med mekanisk fyrhjulsdrift. Projektet lades emellertid ner när Volvo hösten 1979 offentliggjorde att de i stället skulle slå sig ihop med Valmet. .

Volvo BM T-650.
Motor: Fyrcylindrig D-42 på 4,2 liter och 57 kW (78 hk) och max vridmoment 254 Nm vid 1 400 rpm.
Transmission: Mekanisk fyrväxlad låda med back samt hög och låg ger 8 fram- och 2 backväxlar. Alt. tvåstegad snabbväxel ger 16 fram och 4 back.
Däck: 7,50×18/8 och 14,9×38 bak.
Bränsletank: 95 liter.
Hydraulsystem: Kugghjulspump som ger 35 minutliter vid 2 300 rpm, max oljetryck 160 bar.
Lyftkapacitet: 2 000 kp.
Yttre hydraulik: 1 enkelverkande och 1 dubbelverkande uttag.
Vikt: 3 810 kg (utan vikter) varav 31 procent på framaxeln.
Vändradie: 4,8 meter.
Serviceintervall: Motoroljebyte 125 timmar (12 liter), Transmissionsoljebyte 1 000 timmar (74 liter).
Nypris 1970: 39 000 kronor
Pris per hk: 565 kronor
Övrigt: Kraftuttag 540 rpm samt drivhjulsberoende. Som extrautrustning fanns även 1 000 rpm kraftuttag.

Vad kostar reservdelarna.
Oljefilter motor: 67:-
Hydrauloljefilter 110:-
Transmissionsoljefilter 126:-
Bränslefilter 35:-
Luftfilter 215:-
Bakruta: 1 750:-
Bromslamellsats 270:-

Verkmästaren: Många små detaljer att kontrollera.
– Kolla styrarmarna och se till så det inte är glykol i oljan, säger Lars-Olle Ivarsson, verkmästare på Svenska Lantmännen Maskin i Vallberga.
Han anser att styrarmarna är ett ständigt problem på Volvo BM T 650. Infästningsarmarna och styrspindeln lossnar och sen pekar hjulen på var sitt håll. Om det överhuvudtaget finns originalreservdelar kostar det runt 6 000 kronor att reparera.
Det finns även risk för att fodertätningarna i motorn går sönder. Då kommer det glykol i oljan vilket är skadligt för vevlagren.
– Ta fingret vid änden på röret till vevhusventilationen. Där sitter alltid en droppe. Det ska vara rent kondensvatten. Finns det glykol i vattnet har fodertätningarna gått och då är det bara att byta kolvar och foder, säger Lars-Olle Ivarsson.
Andra saker man ska kontrollera enligt Lars-Olle är att det inte vandrar olja mellan snabbväxel- och huvudväxellåda, att snabbväxeln växlar distinkt och att bromsarna verkar bra. Även om bromslamellerna inte är dyra är det ett stort arbete att byta dem och har man kört för länge kan även de gjutna skivorna behövas bytas.

Ägaren: Bra både som stor och liten traktor.
Anders Persson driver växtodling strax söder om Kristianstad. Han köpte sin Volvo BM T 650 ny 1976. Då var det den stora traktorn på gården och den användes till de tunga jobben som plöjning, harvning och transporter.
Efterhand som jordbruket utökats med mer mark och fler och större traktorer har 650:n klassats ner. Först till mellantraktor då den användes till potatissättning och potatis- och betupptagning. Sen till liten traktor. När bevattningsmaskinerna gjorde sitt intåg på gården fick 650:n radodlingshjul och användes till att flytta dessa samt andra arbeten som krävde smala hjul.
I dag har Anders Persson nyare traktorer till alla arbeten, men 650:n används fortfarande till sprutan.
– Det är skönt att alltid ha en traktor för sprutan och slippa koppla av och på, säger han.
Han är nöjd med sin 650 som i dag gått cirka 9 000 timmar.
På den tiden det var den stora traktorn gick toppackningen en gång vilket fick till följd att motorn senare nöp och Anders har bytt kolvar och foder i motorn en gång. Även kopplingen är bytt, men i övrigt har inga andra reparationer behövts. Anders traktor har även snabbväxel, men det har aldrig hänt någonting med vare sig transmission eller hydraulik.

Årsmodell 1981, 4 100 timmar, pris 55 000 kronor.

Årsmodell 1973, 6 500 timmar, pris 30 000 kronor.

Årsmodell 1977, 5 500 timmar, pris 55 000 kronor.

De första Volvo BM T 650 hade reglagen för trepunkt och yttre hydraulik sämre placerade nere vid golvet, men i den här hytten från 1977 är placeringen bra.