Forskare och miljöekonomer på olika lärosäten och institutioner i Europa arbetar med att försöka bedöma det ekonomiska värdet av att minska utsläppen av olika ämnen och skapa renare luft i Europa. Där kommer lantbruket in som en av många olika källor med exempelvis ammoniakavgång.

Det går att prata pengar och ammoniak ur flera olika perspektiv. Ur ett lantbrukarperspektiv är det relevant att prata om vad värdet är av kväve som förloras från gården och behöver köpas in med kväve i gödsel eller foder. Det är också viktigt att fundera över kostnadseffektiviteten, det vill säga vad olika åtgärder kostar att genomföra om man har ambitionen att minska gårdens miljöpåverkan. Ett tredje perspektiv är vad kostnaden är för samhället av ammoniakutsläpp när det gäller påverkan på luftkvaliteten. Här är resonemanget sammanställt av Marcus Hoffmann på Greppa Näringen.

Vad är samhällskostnaden?
Det är svårt att bedöma värdet av de skador som ammoniakemissionerna orsakar. Kopplat till de svenska miljömålen redovisas ammoniakens under miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, eftersom ammoniaknedfall på mark förs vidare som kväveläckage till vattenmiljön. Men det mäts också under målet Bara naturlig försurning eftersom kvävenedfall också bidrar till försurning.

Förutom ammoniakens bidrag till försurning och övergödning, kan förenklat beskrivet kostnaden delas i in två delar: minskad biologisk mångfald och påverkan på hälsa. Minskad biodiversitet kan uppstå när växtarter som gynnas av god kvävetillgång konkurrerar ut arter som trivs i näringsfattigare jord. Hälsoaspekten uppstår när ammoniak reagerar i atmosfären med sura gaser, främst svaveldioxid och kväveoxider och bildar så kallade sekundära partiklar. De är mindre än 2,5 mikrometer och kallas därför pm 2,5. När de andas in kan det påverka hälsan. De är alltså inte en effekt som uppstår direkt i stallet eller på gården.

Studier från Storbritannien och EU
I en studie från 2018 i Storbritannien bedömer de miljökostnaden för biologisk mångfald till mellan motsvarande 3 och 52 svenska kronor per kg ammoniak. När de slår ihop miljökostnaden med hälsokostnaden föreslår de en totalkostnad på cirka 32 kronor. Osäkerheten är dock betydande och intervallet är 26 till 730 kronor per kg ammoniak.

Eftersom en del av kvävenedfallet används av grödor och växande skog finns det också ett visst ekonomiskt värde i form av något högre tillväxt och det ger i sin tur något mer biomassa och mer kolinlagring.

I en studie publicerad av EU:s Miljöbyrå EEA beräknas hälsovinsten om ammoniakavgången minskar med 15 procent, och det bildas motsvarande mindre mängd partiklar i luften, till mellan 310 och 1 050 kronor per kg ammoniak. De högsta koncentrationerna som förhindras finns i Italien, norra Frankrike, Belgien, Nederländerna, Tyskland, Polen, Balkan och Turkiet.