Dagligvaruhandeln växer i många svenska kommuner. Bland de kommuner där dagligvaruhandeln vuxit mest i form av fysisk försäljning under perioden 2019–2023 finns bland annat Burlöv, Svedala, Älvdalen, Bollnäs och Upplands Väsby.

Samtidigt försvårar kommuners tillämpning av plan- och bygglagen etableringen av nya butiker i flera delar av landet, något som hämmar lokal konkurrens och ekonomisk utveckling.
Den svenska dagligvaruhandeln består av drygt 3 000 kedjebutiker runtom i landet. Under de senaste åren har antalet dagligvarubutiker ökat stadigt, vilket visar på en fortsatt stark efterfrågan och stabil tillväxt inom branschen. Trots e-handelns betydelse står fysiska butiker fortfarande för cirka 96 procent av den totala försäljningen, ett tydligt bevis på butikernas centrala roll i både ekonomin och människors vardag.
– En lokal butik ger tillgång till mat och nödvändiga varor nära hemmet, samtidigt som det stärker den lokala ekonomin genom att skapa arbetstillfällen och bidra till kommunens skatteintäkter. Att möjliggöra etablering av nya dagligvarubutiker i en kommun är därför avgörande för att stärka både samhällsutveckling och invånarnas livskvalitet, säger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.
Bland de kommuner där dagligvaruhandeln vuxit mest i form av fysisk försäljning under perioden 2019–2023 finns bland annat Burlöv, Svedala, Älvdalen, Bollnäs och Upplands Väsby. I Appendix presenteras utförliga topplistor över i vilka kommuner som dagligvaruhandeln haft starkast försäljningstillväxt.
Dagligvarubutikerna bidrar till att hålla hela Sverige levande. Men många kommuners tillämpning av plan- och bygglagen försvårar etablering av nya butiker. Det begränsar tillgången till dagligvaror och hämmar den lokala konkurrensen. Att var tredje kommun endast har en eller två etablerade dagligvaruaktörer visar på behovet av att röja olika etableringshinder. Det kan ge fler valmöjligheter för konsumenter, stärka lokala jobb och bidra till en mer tillgänglig handel. En välfungerande lokal konkurrens är viktigt för alla konsumenter. Att skapa bättre förutsättningar för etablering av nya butiker är därför ett effektivt sätt att stärka konkurrensen utan att behöva ingripa i fungerande affärsmodeller eller befintliga strukturer.
– Genom att underlätta för etablering av dagligvarubutiker kan regeringen och kommuner bidra till att stärka konkurrensen på marknadsmässiga grunder. Det främjar även den lokala ekonomiska utvecklingen. Förutsättningarna för dagligvaruhandeln varierar kraftigt runtom i landet, vilket också återspeglas i försäljningstillväxten i Sveriges 290 kommuner. I de kommuner där dagligvaruhandeln vuxit mest har tillväxten ofta varit kopplad till att nya butiker har etablerats, ett tydligt bevis på vikten av att möjliggöra nya etableringar, avslutar Karin Brynell.