I Danmark har tekniken för precisionslantbruk tagits emot väl, hela 81 procent av arealen omfattas av någon teknik år 2024, en kraftig ökning jämfört med år 2023 då siffran var 78 procent.

Men skillnaderna är stora mellan olika lantbruk och vilka tekniker som används. Precis om i Sverige är det framförallt autostyrning och sektionskontroll på framförallt växtskyddssprutor och mineralgödselspridare som fått stor spridning, medan det går betydligt mer trögt att i större skala använda annan teknik inom precisionsodling såsom styrfiler.
De danska siffrorna kommer från Danmarks Statistik, motsvarigheten till svenska SCB. Där framgår det med tydlighet att ju större lantbruk, ju mer precisionsteknologi.
Lantbruk som använder någon form av precisionsteknik i växtodlingen har i genomsnitt 171 hektar åker men för lantbruk som använder skördesensorer är genomsnittsarealen hela 278 hektar. Genomsnittsarealen bland växtodlingsgårdar som använder satellitdata eller drönare för foto är 256 hektar. Lantbrukarna har även fått svara på en enkät om varför de inte investerar i mer precisionsteknik och där svarar hela 46 procent att det är för kostsamt på deras gård. Därav lättare för större gårdar att räkna hem. Ett annat hinder är okunskap för att inte investera i precisionsteknik, hela 25 procent medan endast 10 procent svarar att det är svårt att få tekniken att fungera.

Nu vill vi ju inte öka den administrativa bördan på lantbrukarna, men vist hade det varit intressant med samma undersökning bland svenska lantbrukare?