Matens ursprung och hälsotrender är faktorer som styr konsumenterna när de köper sin mat. Konsumenterna värderar svensk mat högt, men konkurrensen från importerad mat är fortsatt stor. Det framgår av en rapport som Konkurrensverket nu lämnat till regeringen.

Konkurrensverket har på uppdrag av regeringen analyserat konkurrensen i livsmedelskedjan och konsumenternas betydelse för utvecklingen inom handel och produktion.

– Ökad import har gett ett större utbud av produkter till lägre priser. När konsumenterna i stället väljer svensk mat så är det bra för svensk livsmedelsproduktion, konstaterar Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten.

Genom digitaliseringen, och en ökad användning av olika märkningar, har konsumenter bättre möjligheter att informera sig om produkternas kvalitet, ursprung, innehåll och priser. Detta stärker konsumenternas förtroende för livsmedlen och deras möjligheter att göra medvetna och hållbara val. Även priskonkurrensen stärks, inte minst inom e-handeln där det är lättare för konsumenterna att göra direkta prisjämförelser.

Koncentrationen på dagligvarumarknaden är fortsatt hög. Konsumenterna har fått fler butiker att välja mellan, men konkurrensen om attraktiva butikslägen är hård. En ökad tillgänglighet till butiker, och bättre förutsättningar för nya och mindre aktörer att öppna butiker, kan ha en positiv inverkan på konkurrensen.

– Butikslägen i attraktiva områden är fortfarande en avgörande konkurrensfaktor. Den förbättring av konkurrensen som skett hänger samman med att kommunerna släppte in flera nya aktörer under tidigt 2000-tal, konstaterar Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten.

Hur den svenska livsmedelsindustrins fortsätter att utvecklas är också av betydelse för tillväxten i jordbruket eftersom mycket av råvarorna vidareförädlas i Sverige. En stark livsmedelsindustri måste gå hand i hand med en stark primärproduktion. Det är dock svårt för primärproducenter och livsmedelsföretag att konkurrera med utländska producenter som har en lägre kostnadsbild.

Offentlig upphandling har ofta starkt fokus på pris, detta trots att utvärderingen av anbud kan, och får, omfatta en mängd olika kvalitets- och hållbarhetskrav. Hållbarhetskrav vid offentlig upphandling av livsmedel kan ge svenska livsmedelsproducenter bättre förutsättningar att konkurrera med importerade livsmedel, men det är ofta förenat med en högre kostnad för offentliga inköpare. Att få små lokala producenter att lägga anbud kan också kräva mer arbete.

– Om inte mer resurser tillförs och kostnader för inköp av råvaror tillåts öka, kommer det sannolikt inte att ske några större förändringar av offentliga inköp av livsmedel med hållbarhetskrav, eller att mindre leverantörer lägger fler anbud, säger Rikard Jermsten.