– Om man kan minska olycksfallen och göra mjölkgårdarna till en säkrare arbetsplats, skapar man också en attraktivare bransch som förhoppningsvis kan locka fler att välja ett yrke inom jordbruket, säger Cecilia Lindahl, forskare vid RISE enhet Jordbruk och livsmedel.

Mjölkning är ett arbetsmoment inom jordbruket med hög olycksrisk och olyckorna är ofta allvarliga. En tidigare undersökning om kvinnors olycksfall i jordbruket visade att 7 procent av arbetsolyckorna vid mjölkning ledde till medicinsk invaliditet. Få tidigare studier har dock specifikt undersökt olycksfallen kopplat till mjölkning.

Ville identifiera riskfaktorer
–  I det här projektet ville vi undersöka om olycksfallen kan kopplas till ett visst mjölkningssystem, och identifiera riskfaktorer för att kunna bidra till rekommendationer som minskar antalet olyckor, säger Cecilia Lindahl.

I uppbundna system måste den som mjölkar huka sig ner mellan korna på båspallen för att sätta på mjölkningsorganen, medan mjölkning i lösdrift sker i mjölkgrop eller karusell, där mjölkaren står mer skyddad, eller i automatiska system där mjölkningen utförs av en s k mjölkrobot.

Forskarna skickade en enkät till totalt 102 personer som anmält en arbetsolycka i samband med mjölkning under åren 2011-2015, med frågor om omständigheterna kring olyckan, typ av mjölkningssystem, upplevda risker och arbetsmiljöbrister osv. Enkätstudien genomfördes i samarbete med AFA Försäkring och med Arbetsmiljöverket. Enkäten följdes upp med djupintervjuer med tio av de svarande.

Berodde främst på kornas beteende
Enkätsvaren visade att hälften av arbetsolyckorna hade inträffat under mjölkning på båspall trots att detta system är på väg att fasas ut och antalet kor som hålls i uppbundna system har minskat. Nästan en tredjedel av olyckorna inträffade i mjölkgrop, så även om arbetsmiljön har förbättrats avsevärt jämfört med båsmjölkning är risken att bli sparkad eller klämd fortfarande betydande. Kornas beteende ansågs vara den främsta faktorn bakom olycksriskerna, så en effektiv åtgärd är att avla på bra temperament. Stress nämndes också som en viktig olycksfaktor.

Två aspekter som lyftes som viktiga för en god arbetsmiljö var bra rutiner vid mjölkningen och att inte behöva arbeta ensam. Bra rutiner förbättrar också säkerheten och minskar risken för stress. Det framkom också att många gårdar hade bristande rutiner för hur man hanterar arbetsolyckor.

Forskarna konstaterar att tillverkarna av utrustning till mjölkstall är medvetna om de arbetsmiljöproblem och risker som finns, och flera tekniska lösningar har tagits fram för att förbättra arbetsmiljön, som höj- och sänkbara golv, lättviktsorgan och avlastningsarmar. Trots detta kvarstår många problem och risker vid mjölkning.

Manuell mjölkning kan bli riskfyllt
– Med automatisk mjölkning kan man komma bort från riskfyllda och repetitiva arbetsmoment, men robotmjölkning innebär andra utmaningar. Det kan till exempel bli riskfyllt om man av någon anledning måste spannmjölka eller mjölka en ko manuellt i roboten när de inte längre är vana att bli mjölkade av en människa. För den som mjölkar kan den ständiga uppkopplingen och beroendet av att tekniken måste fungera, ge upphov till stress och mental utmattning, säger Cecilia Lindahl.

Projektet finansierades av SLO-fonden vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Resultaten har sammanställts i rapporten ”Arbetsolyckor vid mjölkning”, som kan hämtas från publikationsdatabasen DiVA (ri.diva-portal.org). Foto: Björn Ullhagen.