Nytt sätt att räkna visar skogsnäringens betydelse för välfärden
Skogsindustrierna har i en färsk analys använt en beräkningsmodell som visar hur många offentliganställda som skogsnäringen finansierar. Genom att dela summan kommunal- och landstingsskatt som direkt och indirekt sysselsatta* personer inom skogsnäringen betalar in med den genomsnittliga lönekostnaden för en offentliganställd, tydliggörs skogsnäringens samhällsekonomiska bidrag och betydelse för välfärden på regional nivå. Analysen baserar sig på statistik från år 2015 från Sveriges samtliga län. Västernorrland och Norrbotten sticker ut i undersökningen. Här kommer var nionde skattekrona från sysselsatta i skogsnäringen, som i statistiken innefattar både skogsbruk och skogsindustri.
Län | Dalarna | Värmland | Norrbotten | Västernorrland | Kalmar | Gävleborg |
Sysselsatta inom skogsnäringens andel av total kommunal- och landstingsskatt | 5 % | 6 % | 9 % | 9 % | 5 % | 6 % |
Antal offentliganställda skatteintäkterna finansierar | 2 400 | 2 300 | 3 800 | 3 800 | 1 700 | 2 300 |
Skogsnäringens andel av länets totala förädlingsvärde (BRP) | 7 % | 11 % | 8 % | 12 % | 8 % | 11 % |
Skogsindustrierna har också valt att titta närmare på fem kommuner i olika delar av landet. Avesta, Kramfors, Piteå, Mönsterås och Eksjö har undersökts på samma sätt som länen. Bland kommunerna sticker Eksjö och Kramfors ut. Där står sysselsatta inom skogsnäringen för 18 respektive 16 procent av den inbetalda kommunalskatten. (Se länk till hela undersökningen nedan.)
Normalt talas det endast om en närings betydelse på nationell nivå – i skogsnäringens fall nämns till exempel siffror som 120 000 personer direkt och indirekt sysselsatta och exportvärden för 132 miljarder kronor. Skogsindustriernas undersökning synliggör för första gången en stark skogsnärings betydelse för människors liv och välfärd runt om i landet.