Reduktionsplikten är det viktigaste styrmedlet för att Sverige ska nå målet till 2030 om att minska utsläppen från inrikes transporter med minst 70 procent. Men för att klara målet krävs också ändringar i skattelagstiftningen och att Sverige går över till den så kallade Europadieseln, MK3.
Energimyndigheten publicerar nu resultat från kontrollstationen för reduktionsplikten för bensin och diesel. Kontrollstationen är ett uppdrag från regeringen som följer upp reduktionsplikten i förhållande till de energi- och klimatpolitiska målen.

Energimyndighetens huvudförslag i rapporten Kontrollstation för reduktionsplikten 2022, för att reduktionsplikten ska bidra till de förväntade utsläppsminskningarna, är att Sverige övergår till samma dieselkvalitet som används i större delen av Europa, så kallad Europadiesel (diesel MK3). Energimyndigheten föreslår också att rena och höginblandade biodrivmedel inkluderas i reduktionsplikten.

– Enligt vår analys står reduktionsplikten för majoriteten av utsläppsminskningarna som krävs för att nå målet till 2030 om minskade utsläpp med 70 procent jämfört med 2010 i transportsektorn. Genomför vi inte de föreslagna förändringarna behöver andra styrmedel och åtgärder stå för motsvarande utsläppsminskningar, säger Sara Sundberg, chef för enheten för drivmedel och hållbara bränslen på Energimyndigheten.

Europadiesel tillåter högre inblandning av biodrivmedel
Rekommendationen att övergå till Europadiesel beror på att den tillåter en högre inblandning av biodrivmedel än den diesel som används idag och det behövs för att reduktionspliktens mål till 2030 ska kunna nås.

Förslaget om att inkludera rena och höginblandade biodrivmedel skulle innebära att dessa inte längre har kvar den skattebefrielse de har idag.

Reduktionsplikten bidrar till försörjningstrygghet
Konsekvensanalysen i rapporten visar att reduktionsplikten bland annat ger effekter på försörjningstryggheten.

– På sikt ökar reduktionsplikten försörjningstryggheten av drivmedel, eftersom det bidrar till ett minskat beroende av råolja och till en diversifiering av vilka råvaror och produktionskedjor som kan användas till produktion av drivmedel, säger Henry Hammarström, analytiker på Energimyndigheten.

Konsekvensanalysen tar också upp reduktionspliktens effekter på bland annat drivmedelspriser och minskade utsläpp av växthusgaser.

Ändringar bör endast ske till följd av kontrollstationer
Rapporten lyfter att det är viktigt med långsiktiga och stabila förutsättningarna för näringslivet att ställa om till en ökad biodrivmedelsproduktion och minskat beroende av fossil energi. Långsiktiga och stabila förutsättningar är också viktiga för biodrivmedelsproducenterna och för trovärdigheten för reduktionsplikten. Därför bör ändringar främst ske som en följd av kontrollstationerna.

Energimyndigheten föreslår att reduktionsnivåer justeras efter hur mycket biodrivmedel som kan blandas in i drivmedlen. Det skulle betyda att reduktionsnivån för bensin sänks och att reduktionsnivån för diesel höjs till år 2030 jämfört med nuvarande nivåer.

Om kontrollstation för reduktionsplikten
Kontrollstationen för reduktionsplikten är en del av ett regeringsuppdrag och sker vart tredje år för att följa upp hur reduktionsplikten fungerar och om reduktionsnivåer bör justeras för att Sverige ska kunna nå sitt mål till 2030 om att minska utsläppen med minst 70 procent jämfört med 2010. I årets rapport finns också en konsekvensanalys av reduktionsplikten och utvärdering av befintliga reduktionsnivåer.