Den svenska produktionen av fågelkött fortsätter att växa. Under 2025 uppgick den totala produktionen till 185 400 ton, vilket är en ökning med 2 procent jämfört med 2024, enligt statistik från Jordbruksverket, vilket är rekord. Nästan 96 procent av fjäderfäslakten utgjordes av kyckling, varav 99 procent är anslutna till branschorganisationen Svensk Fågel.

Fågelkött står i dag för 33 procent av den totala svenska produktionen av kött och fågel enligt Jordbruksverkets statistik. Griskött är fortsatt störst med 44 procent, medan nötkött står för knappt 23 procent. Får- och lammkött utgör endast en mycket liten del av marknaden. Under 2025 var det endast gris och fågel som ökade i produktion, båda med cirka 2 procent, vilket visar på kycklingens position som en av svenskarnas mest efterfrågade proteinkällor.

Stark efterfrågan under 2025 på svensk kyckling från Svensk Fågel
Bland medlemsföretagen i branschorganisationen Svensk Fågel, som står för 99 procent av den svenska kycklingproduktionen, ökade produktionen med 3 procent under året och är en toppnotering. Det har aldrig producerats så mycket kyckling i Sverige. På längre sikt är utvecklingen ännu tydligare: den svenska kycklingproduktionen har på tio år ökat med 23 procent.

Den starka efterfrågan drivs bland annat av förändrade konsumtionsmönster samt ökat förtroende och vilja att välja kyckling från svenska bönder. Högre fokus på hälsa och välbefinnande hos svenska konsumenter samt konsumentanpassade produkter framtagna av Svensk Fågels medlemmar är andra viktiga faktorer för ökad konsumtion.

Brist på nötkött och högre nötköttspriser har också bidragit till att fler konsumenter väljer i högre utsträckning kyckling samtidigt som kyckling uppfattas som ett prisvärt och klimatsmart alternativ hos många hushåll.

Brist på kläckägg leder till tomma hyllor med svensk kyckling
Trots den ökade efterfrågan under året präglades 2025 av en tydlig produktionsutmaning. Under året uppstod brist på kläckägg efter att salmonella konstaterats i en avelshönsbesättning. Idag saknas möjligheten att kunna kompensera förlusten av kläckägg vid införsel av kläckägg från EU. Konsekvensen har blivit en tillfällig flaskhals i produktionen, eftersom kläckägg är en förutsättning för att kunna möta efterfrågan på kyckling hos svenska konsumenter. Det finns kläckägg att köpa inom EU men svenska kycklingbönder har andra förutsättningar jämfört med till exempel bönder som håller värphöns eller grisproduktion. Svenska kycklingbönder har ingen statlig salmonellaförsäkring, motsvarande sina bondekollegor, vilket är en förutsättning för att kunna sätta in kycklingar i stallarna.
– Vi uppmanar därför regeringen att snarast se över möjligheten till en statlig ersättning för kycklingbönder, motsvarande övriga svenska värp- och grisbönder, om de drabbas av salmonella, säger Ulrik Helgstrand, kycklingbonde och ordförande i Svensk Fågel.

Fortsatt tillväxt – men med fokus på robust produktion
Trots utmaningen visar siffrorna att svensk kyckling fortsätter att stärka sin ställning på marknaden. Samtidigt är det viktigt att fortsätta arbeta för att säkra och skapa tydliga förutsättningar för bönder och företag för en stabil produktion och kunna möta den växande efterfrågan från svenska konsumenter.
Majoriteten av svenska konsumenter vill äta svenskproducerad kyckling, visar den senaste konsumentundersökningen från Ipsos. En förutsättning för att säkerställa att det finns svensk kyckling i butikshyllorna är att tillhandahålla en statlig salmonellaförsäkring för de svenska bönderna när de föder upp kycklingar i sina stallar.
– Men tomma butikshyllor öppnar upp för import av lågpriskyckling. Om regeringen menar allvar med självförsörjning, beredskap och ett starkt svenskt jordbruk, är det dags att visa det i handling, menar Ulrik Helgstrand.